Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Andelen personer som upplever och rapporterar besvär på grund av psykisk ohälsa har ökat sedan början av 1990-talet. En grupp som är särskilt utsatt – och vars psykiska ohälsa kan påverka dess framtidstro och utvecklingspotential under lång tid – är barn och unga.

Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år fördubblats de senaste tio åren. Idag har ungefär var tionde pojke eller flicka någon form av psykisk ohälsa – och Socialstyrelsen uppskattar att ökningen kommer att fortsätta under en tid framöver, eftersom nya sjukdomsfall blir långvariga och läggs till befintliga fall.

Här är det viktigt att ha med sig att psykisk ohälsa är en bred definition, som innefattar allt från stress och ångest till allvarliga diagnoser. Det förstnämnda är saker fler unga behöver ges verktyg att hantera på egen hand eftersom det är naturliga reaktioner på saker som sker i vardagen. Men tittar vi på värsta tänkbara utfall – suicid – så ser vi att den minskning i suicidtal som finns i andra åldersgrupper inte återfinns hos åldersgruppen 15-24 år.

Därför valde Moderaterna och Kristdemokraterna att storsatsa på psykiatrin i vår budget. Vi la i höstas en halv miljard mer än regeringen i vårt förslag till statsbudget, vilket riksdagen också valde att bifalla. Det var en viktig satsning. Inte minst eftersom köerna till barn- och ungdomspsykiatrin tredubblats under den rödgröna regeringens förra mandatperiod.

Nu är det dock ett nytt politiskt läge och den rödgröna regeringen har bättre förutsättningar att få sin budget igenom riksdagen. Där finns tyvärr en återgång till lägre budgetnivåer för psykiatrin – tillsammans med nedskärningar på äldreomsorg och vuxenutbildning vill de rödgröna skära ned 90 miljoner kronor på psykiatrin. Det är beklagligt. Vi behöver fler verktyg och fler människor som arbetar för att mota den psykiska ohälsan. Inte nya nedskärningar som drabbar Sveriges unga.