Vi har just firat Marie Bebådelsedag. Guds egen feministmanifestation! Vad kan vi lära av denna historia i Corona-tider?
Den unga flickan Maria får mitt i sin vardag besök av en ängel som berättar att Gud har stora planer för henne – hon ska komma att föda en son.
Efter viss tveksamhet svarar Maria: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Hon säger ja till att föda sonen och vi har därför nu cirka 9 månader fram till jul.
Den fromma traditionen omkring Maria har ofta fungerat som hand i handske för den patriarkala kyrkan. Maria har blivit ett mönster för hur kvinnor ska uppträda. Man har då betonat Marias undergivenhet.
Så har Maria, eller bilden av henne, nyttjats till mycket under århundradena. Den unga vardagskvinnan med jord under naglarna, har av kyrkans män förgyllts och placerats på en piedestal ovan jordelivet. Med henne som modell har kvinnor i kyrkohistorien fått sin roll. Maria säger ”Jag är Herrens tjänarinna.” Men männen genom historien har gärna tolkat det som: ”Jag är herrarnas tjänarinna”.
Låt oss prova att skjuta Marias lydnad åt sidan och istället låta hennes seende komma i förgrunden – Maria var öppen för det hon såg. Hon såg ängeln. Jag kan tänka mig att vi är många som har fått änglabesök utan att märka det.
Kanske är vi omgivna av så mycket andligt och kyrkligt krimskrams – att det är svårt för ängeln att komma fram till oss? Men Maria såg ängeln. I mötet med det okända var hon öppen för att tillvaron var mycket större än hon själv kunde förstå. Hon var öppen för att låta detta få betydelse i sitt liv. Maria var inte färdig – inte gjuten i betong. Hon var redo att ändra ramarna – vidga gränserna för livet och för vad som är möjligt.
Visst var hon lydig. Men det var inte en blind lydnad utan snarare en beredskap för att livet hade möjligheter som var större än vad hon fram till änglabesöket hade tänkt sig.
Visst är det något att ta till sig i dessa tider? Öppna dina sinnen också för andras behov. Du lever inte bara för din egen skull. Kanske något gott med Corona-viruset kan vara att det hjälper oss att vända om till ökad samhörighet och solidaritet.
Vi får öva oss i att låta våra egna behov stå tillbaka för det som är större – vårt gemensamma goda.
Utifrån det kan Maria vara en förebild. Inte bara för kvinnor. Utan kanske framför allt för oss män. Jag har en gnagande känsla av att vi män har betydligt svårare med att vara lydiga män. Alltså lydiga i bemärkelsen att vara öppna för nya möjligheter. Troligen är det män som behöver Maria som förebild mycket mer än kvinnor.