"Sjunkande priser på vindkraftverk stärker konkurrenskraften ytterligare." skriver Eric Birksten, (EB) Svensk Vindenergi i ett svar till J. Fagerström och B Törnvall den 26 februari i GT.
Kan det verkligen stämma? Den ena vindkraftsparken efter den andra byggs i de norrländska skogarna. Nu senast Stor-Rotliden i Åsele kommun där Vattenfall har byggt 40 vindkraftverk till en kostnad på 1,5 miljarder kronor och beräknas producera 240 GWh per år. Hela parken ansluts med en ny 130 kV kraftledning till Tuggers kraftstation.
Den installerade effekten i vindkraftparken är 78 MW eller omräknad tillgänglig effekt 27,3 MW (35 procent) och jämfört med Finlands pågående kärnkraftbygge som efter många kostnadsdrivande förseningar beräknas kosta 50 miljarder och ha en tillgänglig effekt på 1500 MW (90 procent) kommer kostnaderna för vindkraftparken att vara ungefär 1,5 gånger dyrare per tillgänglig MW.
Att bygga i glesbygdsområden i Norrland har sina problem. I Vattenfalls beräkningar av den effektiva energiproduktionen har den antagits till 35 procent. Omkringliggande vind har stor betydelse för hur mycket el-energi som produceras. Vinden över skog är vad man brukar tala om som störd vind medan vind över slättmark är ostörd vind. Det finns få studier som gjorts hur stor påverkan skog har på vindkraftens produktion. Vi vill dock hänvisa till en studie som gjorts av Gustav Egerup vid Lunds Tekniska Högskola som heter: "Skogs påverkan på vindproduktion - en fallstudie av vindkraftverk vid Andersfält"
Vattenfalls beräkningar på en effektiv el- energiproduktion i skog med 35 procent är överoptimistisk. En mer verklighetsbaserad siffra är 20-25 procent.
Vi ställer oss också frågande till hur en ökande svensk vindkraftproduktion, som EB påstår, kan tränga bort smutsig kolkraft och minska de globala koldioxidutsläppen och som grädde på moset även sänka priset på el. Verkligheten är istället den att för varje MW vindkraft som installeras måste lika många MW vattenkraft finnas tillgänglig som reglerkraft. Vad som då händer är, precis det som EB skriver, att när det blåser så sparas vatten i kraftverksdammarna. Det som då i verkligheten uppnås med vindkraftutbyggnaden, är ett mycket oekonomiskt sätt att spara vatten. Men att som EB påstå att de globala koldioxidutsläppen då minskar är verkligen att vilseleda läsaren.
Men vad gör väl det så länge som elkonsumenterna tvingas betala kalaset. Oavsett skog, slättmark eller hav behöver vindkraften subventioner. Om de sen betalas via skattsedel eller elcertifikat är för konsumenten helt egalt. Faktum är att, hur det än vänds och vrids från exploatörernas sida, så kan inte vindkraften existera utan subventioner.