Fråga till Lena Celion och Gustaf Hoffstedt.
Centralisering och stordrift har under lång tid omdanat samhället. Globalt, i Sverige och på Gotland.
Regionerna runt Stockholm, Göteborg och Malmö växer på fastlandet och inflyttningen till Visby fortsätter. Senaste statistiken visar att 2011 har Visby ökat med 241 personer och landsbygden minskat med 202. En långvarig trend har fortsatt. Befolkningsökningen stannade vid 39. 65 000 år 2025 framstår som helt orealistiskt. Enligt den senaste statistiken bor det nu 57 308 människor på Gotland. Sammanlagt bor 30109 - 53 procent - i Visbytrakten varav 41 procentenheter bor i domkyrkoförsamlingen och övriga 47 procent på landsbygden.
Går det att bryta den här utvecklingen? Vill (M) bryta en trend där landsbygden "dör sotdöden"? Vad vill ni i så fall göra?
Fram till år 1952 hade vi 92 landskommuner som blev 12 kommuner + Slite köping samt Visby stad.
1971 slogs kommunerna samman till en enda kommun. Småkommunerna blev till en enda på Gotland och mycket styrs numera från Visby, Stockholm och Bryssel. Den nära kontakten mellan politiker och medborgare är numera borta. Har det påskyndat "sotdöden"?
Inför "Landsbygdsupproret" uttalade sig (S) och (C). Jag kunde inte se någon kommentar från (M). Hur ser ni på landsbygdsupproret och den tvärpolitiska linjen?
I sitt tal på upprorsdagen talade Gunnar Bendelin om Vision 2025 och nämnde att serviceorterna är otydligt beskrivna. Senare har regionstyrelsens ordförande sagt att serviceorterna ska bli föremål för översyn av Länsbygderådet. Min fråga är hur översynen går till och när den ska vara klar? Dialog med folk på orterna? Tycker (M) det är en viktig fråga? Är länsbygderådet rätt forum?
Kan orterna enligt er uppfattning bidra till att det skapas tillväxt? Vad behöver göras konkret för att det ska ske? Bortse från orter med lösningar som "allt i butik". Frågan avser de orter som nämndes i Eurofutures studie. Ska Gotlandshem ges nya ägardirektiv för att bygga på landsbygden?
I studien som jag läst har Fårö glömts bort som underlag för Fårösund som serviceort. Berörda socknar runt Fårösund är Bunge=921, Rute=329, Fleringe=77, Fårö=551 innevånare. Fårösundstrakten har då 1 878 innevånare totalt och att man "missat" Fårö har stor betydelse för hur man ska se på Fårösund som serviceort. Gick Fårösund miste om vårdcentral, apotek och system?
Jag stannar vid att nämna Fårösund och Lärbro eftersom jag som boende i Rute berörs av dessa.
Lärbro är enligt min mening den ort som drabbats hårdast av "sotdöden" När jag blev återvändare 1978 fanns det där Konsum, Ica, järnaffär, post, bank, Försäkringskassa. Allt är nu borta utom Konsum.
Kan serviceorterna bli den "motor" som utnyttjar landsbygdens resurser så att befolkningen ökar såväl på landsbygden som i Visby? Kan vi få tillbaka lite av den närhet som fanns på "småkommunernas" tid?
Vill/kan ni nämna tre konkreta insatser ni vill göra för att stödja utvecklingen på landsbygden? Har (M) den politiska viljan.