Gustaf Hoffstedt och Sten Bergheden gör ett mycket viktigt inlägg i debatten kring vår köttkonsumtion i GT 24 februari kring att man inte ska bestämma över vad folk ska äta, när och hur. Däremot kan man förespråka att vi ska tänka på vilket kött vi köper! Ofta är det så att djur som betar och håller det svenska landskapet öppet har mycket mindre klimatpåverkan än man tidigare trott. Svensk köttproduktion är bland de mest klimatvänliga i världen. Trots det har köttimporten ökat och drygt hälften av vår köttkonsumtion består idag av importerat kött. Men vad är det vi tror vi köper?
Anders Lindström, KRAV ansluten nötköttsproducent från Bosarve i När berättade på Konsumentföreningen Medvetna Matvals årsmöte om intressanta erfarenheter från studieresor till både Nya Zeeland och Brasilien, varifrån en stor del av vårt kött importeras.
Nya Zeeland är ett land med varierande klimat, allt från regnskog, snöklädda bergstoppar och öken med regn från 300 millimeter upp till sju meter/år. Antalet köttraskor beräknas uppgå till ca 4,5 miljoner. En ordinär gård är lika stor som en ordinär socken på Gotland. Man föder upp nöt, lamm, hjort, producerar mjölk och spannmål. Man har inga jordbruksstöd sedan många år. Nittio procent av all produktion exporteras. Fördelarna är att det inte behövs några byggnader utom för mjölkningsanläggningarna och kraftfodermängden som tillförs är obetydlig vilket gör att det är kostnadseffektivt. Avigsidorna däremot är att man inte kan ta hand om sina ungdjur i en mjölkbesättning, utan de måste lämnas vidare efter 4 dygn till andra uppfödare. Eftersom dessa köps ihop från olika håll medicineras de en gång per månad fram till slakt för att hålla sig friska, vare sig det behövs eller inte.
Brasilien är ett fattigt, rikt och orättvist land. Brasilien är störst på nöt i världen, det slaktas 40 miljoner nöt per år. Vanligaste rasen är Nelore, magra kor, tåliga mot torka och värme som föds upp extensivt på de magra betena. I södra Brasilien har man mer intensiv uppfödning med bete och utfodringsstationer med kraftfoder och ensilage. Slutuppfödning sker på spaltgolv.
Hur vet man och bryr man sig som konsument vad man köper? Enligt SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, är utsläppet av koldioxidekvivalenten 40 % högre i Brasilien än i Sverige på grund av den långsamma tillväxten. Det är en falsk bild av Brasilianskt importkött som förmedlas till konsumenten.
Ditt val som konsument av kött från Sverige kan vara av stor betydelse för klimatet utan att för den skull behöva tvingas införa köttfria dagar. Att välja svenskt kött från betande djur håller landskapet öppet, skapar jobb och bidrar till en levande landsbygd. Kan vi som konsumenter dessutom lära oss att använda alla delar på djuret, minska matsvinnet och handla mer miljövänligt och närproducerat ökar vi därigenom också chanserna att bli mer självförsörjande i framtiden.