Vi behöver verkligen inte vara så rädda för kritik
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag gläds åt att det tycks vara viktiga frågor för många gotlänningar. Däremot håller jag inte med om att radion skulle ägna sig åt sensationsjournalistik eller att tjänstemannen på länsstyrelsen är en fegis.
Den första reaktionen hos många tycks vara att det var fult och fegt gjort av tjänstemannen att banda i smyg och lämna bandet vidare. Men, tänk lite djupare på frågan och finn att det kanske var bra för tilltron till vårt demokratiska samhälle!
Meddelarfriheten finns för att skydda vår demokrati och för att allmänheten ska kunna lita på att samhällets företrädare följer lagar och regler.
(Meddelarfriheten innebär att anställda har rätt att kontakta media och berätta om missförhållanden. Den anställde har rätt att vara anonym och att avslöja en källa är därför straffbart. Ingen har heller rätt att efterfråga källan. Den anställde ska inte riskera repressalier eller hindras i sin yrkeskarriär. Det sistnämnda kan dock vara svårt att skydda sig emot).
De flesta möten är säkert ointressanta för en större skara än de som deltar i dem och risken för att möten ska behöva bandas är förhoppningsvis liten. Men när det kan misstänkas att det pågår ett osunt maktutövande är det tur att meddelarfriheten finns. Vid de tillfällena är det också bra att en bandinspelning kan undvika att ord står emot ord.
Det är vårt uppdrag inom media att avslöja maktmissbruk och annat som skadar demokratin. Därför är det helt nödvändigt att människor med insyn i missförhållanden vågar berätta om dem. Det bästa är förstås att de öppet vågar föra fram sin information, men det är lätt att förstå att de väljer anonymiteten. Inte minst när ett antal viktiga makthavare på Gotland är snabba med att ta avstånd från källans agerande.
När det gäller båtvärden på Destination Gotland framförde han enbart positiv information, men det gillades ändå inte av rederiet. Vid tillfället när båtvärden pratade i två minuter med Radio Gotland var han inte i tjänst utan stod tillsammans med ett tiotal andra anställda som inte heller var i tjänst eftersom utrymningslarmet var avblåst. Alla stod de och talade i mobiltelefon, men det var bara en som inte var välkommen tillbaka ombord. Han som talade med media...
Destination Gotland vill uppenbarligen inte att deras anställda talar med media och har till och med en policy för detta. Det tråkiga i det här sammanhanget är att rederiet säkert skulle vinna på att ha en modernare inställning till sina anställda. En personal som är rädd för att göra fel, gör ofta betydligt mindre över huvud taget än den som är trygg och bekväm på arbetet.
Slutligen vill jag framföra en åsikt om så kallade negativa nyheter eftersom många inte vill att radio och press framför nyheter som kan skada bilden av Gotland.
Vi behöver verkligen inte vara så rädda för kritik. Genom att våga prata om det som inte är så bra, har vi chansen att göra något åt det och kan därmed bli bättre. Det kallas utveckling och är väldigt ofta något p o s i t i v t!