Den 20 september skriver Jörn Spolander (TT) i GT om den forskning som under ledning av Martin Hultman bedrivs vid Chalmers i Göteborg ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? ”.
Enligt min åsikt har både forskare, medier och politiker varit dåliga på att förklara den forskning som ligger bakom uppfattningen att det är koldioxiden (CO2) som orsakar uppvärmningen.
Mycket utrymme ges åt beskrivningar av ett allt varmare klimat och åt att det är CO2 som är orsaken, men var är bevisen?
Jag såg med stor förväntan fram emot tv-programmet ”Klimatkrisen del 1 – Bevisen”.
Programmet finns på SVT play och är mycket lärorikt men inte ens här lyckas man visa att det är CO2 som driver uppvärmningen. Man hänvisar till fysikern John Tyndall som för 160 år sedan fann att han vid ett test med 100 procent CO2 såg en för klimatet relevant effekt.
Men när han testade med 300 ppm CO2 (vanlig luft) fann han inte någon nämnvärd effekt! Lägg märke till att det är just 300 ppm som forskningen anger som orsak till att istiden tog slut. Jag kan inte förstå varför modern forskning inte redovisas.
I tv-programmet visas på ett övertygande sätt hur klimat och koldioxidhalt samvarierat under de senaste 800 000 åren. Det finns uppenbarligen något man kan kalla en klimatcykel där tiden mellan varje varm period och varje istid är cirka 100 000 år.
Lite överraskande kan man också se att de varma perioderna under de senaste 500 000 åren alltid varit varmare än dagens klimat!
Vetenskapen behöver förklara vad det är som gör att CO2-halten blir så låg vid istid och vad det är som gör att den sedan stiger igen. Vart tar koldioxiden vägen och var kommer den ifrån?
Om man i stället tänker sig att det är variationer i jordklotets bana runt solen som styr klimatet blir det enkelt att formulera en teori: När istiden närmar sig och norra halvklotets skogar täcks av snö och is blir allt kol som är bundet i skogen djupfryst och täckt av is.
Koldioxiden kan inte frigöras utan blir fast under isen. När klimatet blir varmare och isen drar sig undan blottas all död ved.
Veden börjar multna eller börjar brinna som en följd av blixtnedslag. CO2 i atmosfären stiger då. Ju varmare det blir desto mer ved friläggs och ju högre blir CO2-halten. En sådan förklaringsmodell gäller dock bara om det är klimatet som styr CO2-halten och inte tvärtom.
Frågan om koldioxidens roll för klimatet är mycket viktig. Vi måste så snart som möjligt, på global nivå, få en gemensam syn. Mitt svar till Martin Hultman vid Chalmers är alltså: Vetenskapen måste bli bättre på att presentera de bevis man har.
Vetenskapen måste visa att det finns ett orsakssamband mellan koldioxid och klimat.