”I have a dream...” Jag har en dröm om någorlunda rättvisa resor mellan Gotland och övriga Sverige. Mina barn som flyttat till fastlandet skall inte behöva känna sig som ”icke gotlänningar”. Alla som har stugor, släkt, intresse och besöker Gotland ska ha rätten att få känna sig som någorlunda likvärdiga resenärer. I dag känns det helt absurt att sitta bredvid sina nära och betala dessa helt olika priser utifrån aktuell mantalsskrivningsort. Ett udda sätt att sortera resenärer, varför inte fler protester?
1. Mantalsskrivningsort är inte relevant, inte heller tidpunkt (tillgång och efterfrågan). Det finns etablerade och accepterade standards för prissättning på resor; -vuxen, barn, ungdom, studerande, pensionär....
2. Här är min dröm: Har jag bil sätts priset utifrån resersättning för 153 km Visby/Nynäshamn bilkörning på väg (”alla+bilen”). Ombord betalar jag/vi för en skön stol, bio, kiosk, mat etcetera. Om jag så önskar (Här blir vårt möte med marknaden). Vill jag/vi åka billigt reser jag/vi ekonomi
3. Reser jag utan bil betalar jag en buss/tågbiljett för 153 km. Ombord lägger jag till en stol, bio, kiosk, mat om jag så önskar.
4. Ombord kan marknaden styra sitt utbud efter tillgång och efterfrågan, men själva resan/transporten har en prissättning utanför marknaden. Det är min dröm om rättvisa för alla resenärer!
5. Vi närmar oss ett val. Är gotlänningar tysta efter en ”hållkäftenrabatt”? Är vi kanske alldeles för få röster på ön (58 464 invånare)? Är fastlänningar utsatta för hårresande marknadspriser med statligt stöd för att ta sig hit till släkt och fastigheter? Ingen av oss kan inte välja färdsätt, båten är vår väg, jämförelse med flyg är inte relevant.