Vart är Tillväxt Gotland på väg?
Foto: Håkan Ericsson
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Några exempel i närtid;
Är det rimligt att inta en mycket positiv inställning till Västervik som hamnalternativ när Tillväxt Gotland medverkat att ta fram den samlade gotländska uppfattningen om andra hamnar i framtiden? Vad var skälet till denna ändrade uppfattningen?
Förtur till bostad och barnomsorg till nyinflyttade blev en åsikt som vållat debatt. Här hänvisades inledningsvis till Västerås som ett gott exempel som löst detta. Med ett enda samtal från Radio Gotland kunde kommunstyrelsens ordförande där helt avfärda att det förekom. Ska vi leta vidare och är verkligen frågan rimlig att ställa?
I det här sammanhanget känns också historielösheten beklämmande då Gotland för inte så länge sedan, det offentliga och näringslivet i mycket nära samarbete, tillsammans hyggligt lyckades få hit nya myndigheter (Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar med flera) samtidigt som en kraftig expansion skedde hos Försäkringskassan och Kronofogden. Där fanns både "nyckelpersoner" och "spetskompetens" som inte fick någon gräddfil eller förtur. För de allra flesta löste sig de nu diskuterade frågorna på ett godkänt sätt enligt uppföljningar som gjorts. Gotlands kommun, länsstyrelsen och ett stort antal privata aktörer hjälptes åt. Hur stort är behovet av det Tillväxt Gotland vill ha? Vad får det kosta av det allmänna? Är det ett problem, egentligen?
Om Gotlands kommuns kärnverksamheter, skola, vård och omsorg är attraktiva finns en verklig grund för inflyttning och tillväxt. Då finns något att marknadsföra och locka med. Men så länge politiken brottas med att kanske skära ner eller behöva minska verksamheterna inom dessa områden finns ingen som helst anledning, oavsett politisk majoritet, att ordna förturer eller lägenhetspooler som Tillväxt Gotland föreslår. Det är en utopi.
Gång på gång kommenteras medias behandling av uttalanden från företrädare för Tillväxt Gotland som orättvis, felaktig och lösryckt ur sitt sammanhang. Här finns alla möjligheter att internt förklara journalistikens roll och villkor med en ordförande som har journalistbakgrund. Nu liknar reaktionerna mer naiva bortförklaringar. Att ha goda relationer med media borde vara prioritet hos Tillväxt Gotland med tanke på uppdraget.
Att nu också utse en egen styrelseledamot i Tillväxt Gotland som projektledare för ännu ett helt kommunalt finansierat projekt talar för sig själv.
Det började som ett vällovligt syfte att skapa bättre relationer mellan näringslivet och det offentliga. Men har det blivit så? Eller är det ens på väg att bli det? Med stora kommunala insatser finansiellt vid starten ser det nu ut att bli ett permanent beroende av skattemedel. Vägen borde vara mot oberoende, integritet och bred förankring i näringslivet. Istället verkar kommunala utredningsuppdrag snärja in verksamheten i något annat. Roller som "lots" åt företag borde naturligtvis kommunen själv svara för. Hur många jobb har de roller/utredningar föreningen påtagit sig skapat? Resultatet av föreningens "extra-knäck" kommer snart att behöva redovisas. Det är ansenliga belopp. Vad gav det?
Borde finnas en del för styrelsen och ledningen hos Tillväxt Gotland att reflektera över inför framtiden. Föreningsstämman i april kanske kan ge några besked hur man kan få ett bredare underlag/fler medlemmar(!) för ett större berättigande, samt en plan för hur föreningen ska bli finansiellt mindre beroende av Gotlands kommun. Nu är kursen den motsatta. Med ännu fler nya "uppdrag" i antågande riskerar verksamheten likna en pytt-i-panna, där struktur och tydlighet försvinner. De ursprungliga målen förefaller ibland mer avlägsna än vid starten. Som i tv-programmet kan frågan ställas "Vart är vi på väg?" med Tillväxt Gotland. "På Spåret" är det knappast.