Med öppet fönster
i mitt kök
jag hörde vårens
första gök,
i år lite tidigare
än i fjol
jag hörde den från
söder gol.
På lekplatsen,
på barnens gunga
jag ser en fågel,
hör den sjunga
men min glädje
blev ej lång
höra vackra fågelns vackra sång.
För på vägen
strax norr om stan
ligger en färgrann död fasan
och bara lite
längre bort
en mindre fågels
liv blev kort.
Även en ihjälkörd igelkott
som vägens faror ej förstått,
som efter överlevt en vinter svår
var värd få njuta vår vackra vår.
Av några nu jag tror jag hör,
vad gör det djuren plötsligt dör
mot många som sina kära mister,
inte minst den tid knoppar brister.
Av några andra som jag känner,
som kallar sig för Djurens vänner
vill mänskors sorg djupt beklaga -
även djur som onödigt tas av daga!