Varje präst måste få ha sin personlighet

Gotland2005-09-16 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I GA lördag den 3 september skriver en herr eller fru Anonymus&i vårt pastorat är ännu prästen kvar på 1800-talet. Jag är säker på att Anonymus inte har minsta aning om hur det var på 1800-talet, utan detta är ett ovanligt fult sätt att uttrycka att man är missnöjd med vederbörande präst. Anonymus har inte minsta förståelse för att varje präst måste få ha sitt eget personliga sätt att utföra uppdraget att vara präst. Anonymus har med andra ord varken respekt eller tolerans för vars och ens egenart. Och detta är rena utslagningen. Då skall man inte klaga på forna tiders utslagning av människor, när man låter det frodas lika friskt idag som det alltid har gjort i mänsklig samlevnad.
Hur kan det komma sig, Anonymus, att när biskopen har lördagsmässan i domkyrkan kommer det ungefär dubbelt så mycket folk som när en vanlig präst har den, trots att det är precis samma ritual som följes? Det är som alltid skillnad på skit och pannkaka.
Det mest rättvisa vore om alla präster fick börja i samma division och så fick de mest populära jobba sig upp till poppisdivisonen. Det vore mer barmhärtigt, ty då visste alla från början vad som gäller, nämligen att göra sig populär.
Detta är inget som är unikt för vår tid, det är något som har varit lika i minst två tusen år i mänskligheten och hittills har ingen förmått göra något åt problemet och det kommer inte vi heller som lever idag att kunna göra något åt. Det är uttryckt så här av aposteln Paulus: Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst. 2 Tim 4:3-5
Läs mer om