Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I ett samtal i Almedalen - ett samtal i "TV-soffan" - kunde jag i bakgrunden bakom samtalsledaren skymta Pyes minnesskluptur över Almedals-veckans "skapare" Olof Palme. Skulpturen föreföll intakt.Märkligt nog är det varken detta politiska verk av Pye eller hennes "soffa" i Västertorp med Mao i centrum eller "Fredens rike " i Flemingsberg. Eller "Vår enighets fana" i Norrköping som dragit på sig illvilja - utan det är hennes skulptur i Eskilsparken i Haninge som dragit på sig ett destruktivt hat.Denna skulptur av massiv granit i mjuka former gestaltar "flickan som uppfostrades av fåglarna i skogen". Varför drar denna vänliga gestaltning av en saga på sig så mycket ovilja att man slår sönder så mycket man orkar rmed slägga?Pye accepterar inte denna destruktion . Hon har tagit hem skulpturen.Hon restaurerar den - med stöd av Haninge som inte heller vill finna sig i att kommunens konst krossas.Kvar står frågan: Varför drar den offentliga konsten, en konst för alla på sig sådant destruktivt hat?
