Väntar på konkreta initiativ från miljöminister Carlgren
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Afrika är dessa utsläpp knappt ett ton per person och år. FN:s nya klimatrapport slår fast att alla drabbas av klimatförändringen, men att effekterna blir betydligt allvarligare i fattiga länder.
De svenska utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt samtidigt som Sverige måste hjälpa fattiga länder att anpassa sig till klimatförändringarna.
Experterna i FN:s klimatpanel varnar för att millenniemålen - det globala arbetet för att bekämpa världsfattigdomen - hotas av klimatförändringarna.
De länder och regioner som kommer att drabbas hårdast är paradoxalt nog de som släpper ut minst växthusgaser: Afrika, deltaområden i Asien samt små önationer.
Redan år 2020 väntas ytterligare 75-200 miljoner afrikaner få sämre tillgång till färskvatten. När klimatet blir varmare och torrare ökar också risken för hungersnöd. Matproduktionen kan i vissa fall komma att halveras.
Klimatförändringarnas negativa effekter förstärks av att Afrika har mindre kapacitet att anpassa sig till de nya farorna.
I Asien minskar tillgången till smältvatten från bergsglaciärer, något som inom 50 år kommer att påverka mer än en miljard människor.
Svårare översvämningar längs kusterna, särskilt i de tätt bebodda deltaområdena, förutspås.
I Latinamerika påverkas skördarna, medan mindre önationer drabbas av den stigande havsnivån. Överallt lever människor som är särskilt utsatta - fattiga, äldre och unga. Sverige måste bistå de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Sida och Räddningsverket måste stärka sin kompetens att, i samarbete med andra länder, förebygga klimatrelaterade katastrofer. Samtidigt kan behovet av akuta svenska hjälpinsatser komma att öka. Sverige måste också verka för en starkare uppslutning kring det internationella klimatarbetet.
Det nuvarande svenska klimatmålet handlar om att minska utsläppen av växthusgaser i vårt land. Detta räcker inte.
Riksdagen bör också ha ett konkret mål om att Sverige ska bidra till utsläppsreduktioner i utvecklingsländer, exempelvis genom att stödja förnybara energikällor och energisnål teknik.
Dessutom är det viktigt att öka den svenska exporten av teknik som minskar klimatpåverkan.
Samtidigt som invånarna på Gotland kan dra sitt strå till stacken genom att minska sin egen miljöpåverkan krävs alltså en sammanhållen svensk politik för att bistå de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Genom FN:s millenniemål 7 och 8 har de rika länderna lovat stärka ett globalt partnerskap för att säkra en hållbar global utveckling.
Vi väntar på konkreta initiativ från miljöminister Andreas Carlgren och den svenska regeringen.