Landsbygdsutveckling innebär undantag från strandskyddet och fritt fram för att lägga fram omfattande planer för ny bebyggelse i ömtåligt område. Området är i nära anslutning till raukområde och angränsande naturreservat. En husbebyggelse i Vändburg är en återvändsgränd som ökar miljöbelastningen och försämrar för bofasta som försöker livnära sig besöksnäringen. Satsa på Burgsvik, om man vill ha kvar folk boende på landsbygden och utveckla de areella näringarna.
Granskningen av utbyggnadsplanen för Vändburg görs av länsstyrelsen. Bedömningen görs enligt Plan och Bygglagen (PBL). PBL stipulerar ”hänsyn ska tas till klimataspekter.” Klimataspekten är dock bara ett av flera hänsyn och har därmed ingen tyngd i prövningen. Det kommunala planmonopolet härskar. Även om detaljplanen för bebyggelse och infrastruktur visar ökad miljöbelastning, är det inget hinder för genomförande.
En utbyggnad av Vändburg motverkar de regionala miljömålen som gäller för ön. Flera miljömål påverkas negativ.
En utbyggnaden ökar klimatpåverkan. För att nå miljömålet måste klimatinvesteringar göras som främjar som fossiloberoende transporter. Växthusgasutsläppen måste minska och förnyelsebar energiproduktion öka.
Grundvatten av god kvalitét råder det redan brist på och ju fler som använder den knappa tillgången desto mer ökar bristen.
Redan i dag ligger 400 000 byggnader inom 100 m från strandlinjen. Vändburgs strandnära byggnationer har stor miljöpåverkan. Själva byggnationen innebär negativ inverkan på miljön eftersom muddring och grumling av vattnet orsakar svåra störningar både för bottenlevande och vattenlevande organismer. Drift av anläggningen har stor lokal inverkan.
Agenda 2030 måste uppnås, vilket är nödvändigt om 2 graders målet för planetens uppvärmning inte ska överskridas Resande utan koldioxidutsläpp är en del av åtgärderna. Energi- och material måste återvinnas, vilket borde vara en strategi för den återvinningscentral som finns och flera jobb skapas genom att mer av det som slängs tas tillvara och återbrukas.
I stället för att tro att Östersjön kan ge fisk, kan en satsning på odling av grönsaker kombineras med en aquapondanläggning för uppfödning av fisk och ge kretsloppsvinster. Växthuset i Burgsvik är en sådan anläggning som kan vidareutvecklas. Fler kretsloppsbaserade innovationer för landsbygdsutveckling behövs.
Nationellt ska nås 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Ett ökat behov av förnybara kraftslag som bio, vind och sol, är en stor utmaning för Gotland men också ett område där ön kan gå i bräschen för en omställning.
Här kan Gotland profilera sig, men det kräver att man överger den nuvarande synen på hur tillväxt skapas. De finansiärer som tänker låna ut pengar till exploateringen måste också tänka hållbart.