Under lång tid har vi nu i vår del av världen levat med en naturvetenskaplig för att inte säga naturalistisk tolkningsmodell av livet. Naturvetenskapens mönster och förklaringar har krävt och fått ett utrymme som knappt lämnar någon plats kvar åt företeelser som har med andlighet att göra.
Vad gäller konst och kultur ser vi en slags sorglig förvirring. När man inte längre kan tala om mysterium eller skönhet (det är ju ovetenskapligt) blir politisk konst och provokation de enda (tillåtna) uttrycken. Tröttsamt och tråkigt. Religionen har förpassats till den privata sfären, Hedenius gjorde det i det närmaste skamligt för en tänkande människa att vara kristen. Hans argumentation satte djupa spår i svensk medelklass. Ändå var hans vetenskapssyn hopplöst föråldrad redan i slutet av 1960-talet.
Det är idag märkligt okänt, men ändå ett oomstritt faktum att det vi kallar vetenskap växte fram ur den kristna kyrkan. Detta dels genom att kyrkan stod för ett synsätt där världen är pålitlig och förutsägbar, (därför att den är skapad av Gud.) Dels därför att kyrkan under medeltiden sökte bygga ett system som hade svar på livets alla frågor.
Vad gällde andlighet hänvisade man till Augustinus, vad gällde vetenskap till Aristoteles. Kyrkan bearbetade och förde vidare arvet från de gamla grekerna. Alla tidiga banbrytande vetenskapsmän var också kristna (liksom många av dagens) exempelvis vis Gallilei, Kopernikus, Kepler, Newton med flera. Den aristoteliska världsbilden fick genom århundradena sådan status att kyrkans ledande företrädare på 1600-talet tråkigt nog inte förmådde släppa, när den ifrågasattes av exempelvis Gallilei (det vill säga inifrån kyrkan själv). Den sortens utvecklingshämmande konservatism finns det många exempel på inom vetenskapssamhället idag också.
Naturvetenskapen kan givetvis inte säga något om Gud. Att påstå att Gud finns eller inte finns är en metafysisk utsaga. Men matematiken kan tala om sannolikheter och fysiken kan numera med matematikens, språkforskningens och logikens hjälp undersöka naturens minsta beståndsdelar. Matematik och modern naturvetenskap går hand i hand för att utforska mikro- och makrokosmos. Det är oerhört spännande forskning, inte minst för människor som betraktar sig själva som rationellt tänkande och gudstroende!