Sveriges utsläppsstatistik har sedan länge presenterats i januari varje år. Problemet är att siffrorna har en eftersläpning. De senaste uppgifterna som finns om våra koldioxidutsläpp kom nu i januari, men bygger på mätningar från 2010. Den som refererar till "Sveriges utsläpp" idag menar alltså hur det låg till för nästan två år sedan.
Det finns skäl till att det ser ut såhär. Tidpunkten för rapportering av ordinarie utsläppsstatistik är en avvägning mellan den tidplanen för utsläppsrapportering under FN och EU, och när aktuell statistik finns tillgänglig. Rapporteringen styrs också av internationella regler och statistiken måste genomgå en omfattande kvalitetsgranskning. Därför är det svårt att tidigarelägga tidpunkten.
Men tempot i klimatarbetet måste hela tiden skruvas upp. Alla som arbetar med klimatpolitik i Sverige måste ha ett så relevant och färskt underlag som möjligt att utgå ifrån. Då duger det inte i längden att luta sig mot nära två år gammal statistik.
Jag uppdrog i vintras Naturvårdsverket att föreslå hur en preliminär och övergripande utsläppsstatistik av växthusgaser i Sverige skulle kunna utformas. Myndigheten har nu sagt att det är möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt ta fram övergripande och tillräckligt säkra uppgifter under det första halvåret efter aktuellt utsläppsår.
Därför kommer Sverige nu från och med nästa år och framåt att ha preliminär utsläppsstatistik senast 15 april. I princip skulle det gå att få tillfälliga siffror redan under det första kvartalet, baserade på Energimyndighetens energistatistik. Men då får man inte med industrins processutsläpp, som är stora och kan variera från år till år då de är konjunkturkänsliga.
I och med att rapporteringen kommer i april får vi en balans mellan allas önskan om tidig redovisning och höga krav på noggrannhet. Det bästa med den tidigare rapporteringen är dock att vi i regeringen får möjlighet att agera snabbare. Med preliminära resultat redan i april har vi utrymme att diskutera och vid behov anpassa klimatpolitikens styrmedel i höstbudgeten. Därtill kan åtgärder planeras och föreslås inom utsläppskänsliga sektorer som energi och trafik.
De svenska klimatmålen är tufft satta och kräver mycket arbete för att nå. Med tidigarelagd utsläppsstatistik får vi större möjligheter att varje år titta på om det går framåt, om det ser bra ut, vad som händer och om det finns någon sektor där vi måste arbeta hårdare.