Stormande sjö
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
det skummar mot
Gotländsk strand
rostade löv far runt i stadens parker
frusen är jag men varm är din hand
Vattnet slår upp i frusna kaskader
mot pirens arm i
Visby hamn
höstblommor prunkar än i långa rader
i Botaniska intill häckarnas famn
Raukarna står som en frusen orkester
kring kusten ifrån norr och till söder
figurer ur istidens bevarade rester
dom lever som stendöda systrar och bröder
Vid kastalen i Fröjel ser man ut
över gårdar och
stormande sjö
ovan vågor kämpar mås och trut
på stranden vajar småvass och rö
Gubben i Hoburg ser ut över vatten
där varje våg har sin
vita bård
kanske mojnar det
till natten
men imorgon blåser vinden hård
I mörkret ser man ljuset från en fyr
viktig förr för
sjömäns liv
ny teknik ser till att båtar styr
med hjälp av gps:ens initiativ
En traktor kämpar fram i dagens dis
fåglar kretsar lågt kring plog och harv
jorden sköts på bästa vis
från far och mor till barn går gård i arv
I fönstren blänker kvällens sol
som snart i havet sänker sig
duvor kuttrar under takets stol
vindens melodi tar tag i mig