Som man frågar får man svar!
Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I artikeln redovisas en undersökning man gjort bland 800 lärare och som man hävdar, visar att Sveriges lärare inte vill att staten ska ta över ansvaret för skolan.
Att SKL vill sprida den villfarelsen är inte förvånande. SKL har ett uppenbart egenintresse i frågan.
I dag är kommunerna ansvariga för skolan, vilket betyder att kvalitén i skolan avgörs av vilken kommun man bor i. Allt hänger på kommunens ekonomi och politikernas prioriteringar.
Lärarnas Riksförbund har gjort ett antal större undersökningar som visar att det finns ett starkt stöd bland allmänheten för ett ökat statligt inflytande för att öka likvärdigheten i svensk skola. I en väljarundersökning från 2009, med 3 000 svarande, anser 73 procent att staten bör ta över finansieringen av skolan. Bara 28 procent anser det vara bra att kommunerna har huvudansvaret. Dessutom tror nio av tio tillfrågade inte att den svenska skolan överallt har likvärdig kvalitet i undervisningen.
I en stor enkätundersökning från 2008 frågar vi 1 000 elever, 1 000 föräldrar och 1 000 lärare om alla elever har samma chans till en likvärdig utbildning i dagen skola. Svaret är ett rungande nej från 81 procent av lärarna, 75 procent av föräldrarna och 63 procent av eleverna. Och av dem som har tagit ställning anser 89 procent av lärarna och 66 procent av föräldrarna att kvaliteten inom skolan skulle förbättras om statens ansvar för skolan ökar. Där finns alltså ett starkt stöd för ett ändrat huvudmannaskap för skolan.
Även i Lärarnas Riksförbunds omfattande väljarundersökning från augusti i år, där 4500 personer i åldern 18—74 år har intervjuats, svarar hela 90 procent att inte alla Sveriges elever får en likvärdig utbildning och en klar majoritet anser att likvärdigheten skulle förbättras med en statlig finansiering av skolan.
Vårt mål är att vid riksdagsvalet 2014 ska:
En statlig utvärdering av huvudmannaskapet och valfrihetsreformen vara genomförd.
Staten garantera och fördela resurser till skolans undervisning enligt principer som möjliggör en nationellt likvärdig skola oavsett huvudman.
Undervisningens andel av totalkostnaden ökat till att minst nå upp till den nivå som motsvarar OECD-genomsnittet på 64 procent.
Till författarna av debattartikeln i DN:
Man ska inte blanda päron och äpplen i frågeställningar om man vill vara trovärdig. Frågar man lärare om vad de anser viktigt för förbättrade elevresultat, så är det givet att alternativen mindre klasser, rektors förmåga att leda arbetet, kompetensutveckling och samarbete kommer före huvudmannaskapet.
Fråga på motsvarande sätt en sjuksköterska om vad som är viktigt i behandlingen av en patient och låt honom/henne välja mellan läkemedel, duktiga läkare, kompetensutveckling och sjukvårdens organisation så skulle prioriteringen på förhand vara given.
Som man frågar får man svar!