Det har nu gått några månader sedan valet. På riksplanet kämpar man fortfarande med hur styret ska se ut. Här på Gotland har den ena minoriteten, de ”röd-grön-rosa”, accepterat att den andra minoriteten ”C-L-KD-M” tar över klubban i både RF och RS. Skillnaden i mandat mellan de båda betyder dock att vi Sverigedemokrater är vågmästare. En guldsits för oss kan tyckas!
Och visst är det frestande att visa upp den makt vi besitter när de övriga vägrar att prata med oss.
Vid varje gruppmöte inför RF diskuterar vi vilket av de alternativ de båda blocken förespråkar som ligger närmast vår egen politik. I brist på att inget annat parti skulle rösta på ett förslag från oss, väljer vi det förslag som vi anser vara det bästa för öns innevånare. I voteringar där vi inte gillar något förslag eller anser att frågan inte är av ideologisk vikt, avstår vi från att rösta. Men syftet är ALDRIG att skapa kaos eller oreda. Vi har alltid Gotlänningarnas bästa för ögonen.
Lokalmedia här på ön missar sällan i sina dagliga ledare att tala OM oss, men ännu har vi inte sett någon ledarskribent som vågat antyda att vi kanske går att samtala med.
Vi har dock förstått att detta alternativ fortfarande är långt borta. Tomas Petterson (FI) uttryckte detta klart och tydligt på senaste RF då han under ett av sina (många) inlägg påminde RF:s ledamöter om ”överenskommelsen” att inte ge oss Sverigedemokrater något som helst inflytande. Oklart hur detta skulle gå till då vi innehar vågmästarrollen.
Att hans parti på riksplanet räknar väljarstöd i promille medan SD samlar över 17 procent verkade inte bekymra honom det minsta! Dessutom fick vi ett litet tjuvnyp av Stefan Nypelius som verkade oroad över att vi valde att stödja ett extra tillskott till ”ensamkommande”. Han borde väl ha gjort frivolter av glädje då Centern vill ta bort alla gränser och släppa in alla som vill bo i Sverige?
Att vi valde att stödja förslaget handlade om att inte urholka livskvaliteten för de LSS-beroende. Vi tror Stefan förstod detta, men i politiken gäller det att plocka snabba poäng. Vi Sverigedemokrater vill naturligtvis inte att någon ska dö av köld eller hunger på våra gator oavsett var man kommer ifrån, men tyvärr befinner vi oss i den situation vi gör pga beslut som fattats på riksplan. Sju riksdagspartier är ansvariga, ett parti är oskyldigt.
Vi vet att vi talar i egen sak, men tycker oss ändå ana att våra kollegor i RF faktiskt vill prata med oss vid fikabordet. Klarar man av detta så finns det kanske möjlighet att börja samtala med varandra även under pågående sessioner? Tanken svindlar kanske för många ledamöter och ledarskribenter?