Samhällets ansvar för frivilligorganisationerna
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fältverksamheten har bedrivits av kyrkorna, idrotten, politiska och övriga ungdomsorganisationers arbete. Allt har utförts som en ideell syssla utan större kostnader för samhället.
Därför ligger det ett stort ansvar på allmännyttan att denna arbetsinsats inte avbryts på grund av kortsiktigt ekonomiskt tänkande.
Samhällets insats idag till föreningslivet sker genom bidrag (stöd) till olika delar av verksamheten. Tyvärr har detta stöd årligen minskat på grund av så kallade besparingsbeting. Nu är dock smärtgränsen nådd och om inget nu görs kommer stora delar av föreningarnas ideella arbete att så småningom försvinna. Organisationerna uppfattar signalerna från samhällets sida om nedskärningar mycket negativt.
Det är i Kultur- och Fritidsnämndens budget som bidragen (stödet) till föreningslivet finns tillgängliga. Det är ingen lätt uppgift för en nämnd att i dessa besparingstider med prioriteringsbekymmer tillgodose alla önskemål. Intrycket är dock att nämnden i sitt budgetarbete årligen använder de anvisade medlen till organisationerna som sparobjekt för att om möjligt slippa undan nedskärningar i andra verksamheter. Det kan därmed förefalla som man försöker göra det enkelt för sig genom att vältra över ansvaret för minskningen på budgetberedningen. Så bör det nog inte få fortsätta!
Det är ganska klart att Kultur- och Fritidsnämnden haft bekymmer när det gäller handläggningen av stödet till föreningslivet och ungdomen.
En fakultativ verksamhet av denna art bör kanske bakas in i en förtroendemannaorganisation som har bättre resurser och status för att kunna utveckla och försvara uppgiften. Jag tänker då på Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden som har närstående verksamhetsgrenar. Till detta kan även läggas ungdomsgårdarna som helt försvann och gick upp i fritidsgårdsverksamheten som även nu börjar tunnas ut och ifrågasättas.
Ungdomsorganisationer har idag bland annat den viktiga uppgiften att föra arvet vidare från det tidigare ideella föreningslivet.
Nu gäller det att värna om vår inställning till demokrati och alla människors lika värde. Här får medelsanvisningen från den gemensamma kassan ej vara ett hinder för de ideella målen