Den 21 maj 2018 återinvigdes Gotlands Regemente P 18, med stor uppslutning från gotlänningarna, som ansåg och anser att det var bra att försvaret återuppstod igen.
Vår konung talade, vår statsminister talade, vår överbefälhavare talade. Alla hade en sak gemensam och var överens om, nämligen att det var bra att försvaret av Gotland hade återuppstått igen, på grund av vad som händer i vårt närområde.
Bland annat av Rysslands annektering av Krimhalvön, Rysslands inblandning i östra Ukraina, i de båda oblasterna Donetsk och Luhanska, där tiotusentals (10 000) människor har fått offra sitt liv på grund av dessa annekteringar. Officiellt erkänner inte Ryssland sin inblandning.
Det gick inte mer än en (1) vecka efter återinvigningen, så började Försvarsmakten att få dolkstötar i ryggen angående den miljöprövning som ska till om antalet skjutdagar, var på fältet man får skjuta, med vilka vapen och under vilka tider. Jag vet hur en miljöprövning går till, eftersom jag i mitt arbete på ett av de tidigare nedlagda Visbyförbanden, arbetade med detta.
Nu har vår riksdag bestämt att Gotland ska ha ett försvar och vad det innebär, av bland annat buller. Nu måste våra regionala politiker ta skeden i vacker hand och rätta in sig i ledet, det är bara så.
Vapen bullrar. Det handlar inte om ”att leka krig inne i ett tättbebyggt område”, som en insändare skrev i GT den 18 januari, syftet med Försvarsmakten är allvarligare än så. Då har man inte förstått någonting. Jag bor också i närheten av skjutfältet under sju (7) månader av året. Hund ingår också i familjen.
Till och med i en av våra stora rikstidningar, DN, gör sig våra, av oss valda regionpolitiker, till åtlöje. På ledarsidan den 14 juni förra året skrev Gunnar Jonsson bland annat ”Gotland kräver tysta krig”, där han ironiserar över detta med bland annat. ”Ånej, sa den rödgröna majoriteten i Region Gotland.
Skjutningen är högljudd, ja, påverkar både människor och djur. Det borde finnas andra platser i landet som passar bättre för skottlossning än Tofta skjutfält”. ”Är tanken att man skall skeppa i väg stridsvagnarna till Norrland eller så, annars kan turister och ortsbor störas”. Vidare skriver han, ”På sin höjd kan övningar i att putsa kängor eventuellt godkännas”.
Jag har väldigt svårt att förstå hur vår region tänker gentemot Försvarsmakten och försvaret av Gotland och gotlänningarna.