Enligt siffror från Jordbruksstatistisk årsbok 2011 kan följande utläsas:
Om man ser på självförsörjningsgraden i Sverige producerade vi 37 procent av det vi konsumerar i köttväg i Sverige under 2010. Då har vi ökat vår konsumtion av kött från nöt, gris, får och kyckling med 50 kg på 20 år. 1990 åt vi 100 kg per person och år mot 150 kg per person och år 2010. Alltså ett underskott i köttproduktionen. Beträffande mjölk- och mejeriprodukter producerar vi 89 procent av vår inhemska konsumtion. Det är däremot ganska lovande.
Spannmål då, hur ser det ut där?
Mjöl, pasta, bröd, kex, ris med mera åt vi för 20 år sedan 167 kilo per person och år. Det har ökat till 220 kilo per person och år och ökningen består främst av bröd och konditorivaror. Dessutom har vi en överproduktion av spannmål i Sverige, vi producerar 127 procent av vårt behov. Potatis produceras till 90 procent i landet och det är också bra.
Vad som gör en lite fundersam är att åkerarealen minskar och det vi konsumerar måste importeras i större utsträckning än tidigare.
Med tanke på dessa siffror ser vi att det är viktigt att fortsätta producera mat i Sverige och att vi kanske måste omvärdera vad vi lägger på tallriken. Eftersom vi har överproduktion av spannmål kanske vi ska äta mer helt spannmål och mindre kött som vi måste importera mer och mer av. Då kan vi börja prata om en mer Östersjövänlig mat! Något som är värt att tänka på!
Ris av inhemskt odlad spannmål har dessutom åkt betydligt kortare väg än ris från Asien och smakar fantastiskt gott dessutom! Vad som är ännu bättre är att det faktiskt även odlas och produceras på Gotland. Titta i butikshyllorna nästa gång du handlar och framförallt: våga prova!