Politiken och de äldre

Gotland2010-05-15 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Syftet med mitt inlägg är inte att klandra Gotlands kommun eller dess äldreomsorg eftersom den enligt mitt förmenande sköts på ett föredömligt sätt av personal, förtroendemän, anhöriga och aktiva föreningar. Detta trots mycket begränsade resurser. Vid en jämförelse med kommuner i hela landet är resultatet även positivt. Nej, min kritik riktar sig i första hand mot den attityd i samhällets ledarskikt där man vill bestämma över äldres redan intjänade medel som pension, skatt och försäkringar. Ett mönster som måste brytas då det är synnerligen orättvist. I årets valrörelse förefaller det som om skatteproblemet skall beaktas. Det är naturligtvis positivt, vad det nu kan leda till när valet är över.

En annan känslig och aktuell fråga är de äldres medverkan i politiken. Nu flaggar alla partier för att det är dags för ett generationsskifte. Det finns enligt en del alldeles för många åldringar i politiken.
Många yngre politiker upplever förtroendeuppdraget som makt och besväras av trögheten i systemet. En äldre politiker har en lugnare framtoning där erfarenheten och inflytandet spelar en större roll. Naturligtvis är det viktigt att de yngre finns med i den politiska gemenskapen men det kan ske på ett mera nyanserat sett sätt än att ifrågasätta de äldres kompetens

Man kan undra varför det just nu är så viktigt med ett generationsskifte inför ett kommande riksdags- och kommunalval. Det borde tvärtom vara så att flera äldre deltog i politiken. Enligt alla beräkningar kommer antalet pensionärer att kraftigt öka i framtiden. Den åldrande delen av befolkningen lever längre och är friskare än förr. Det betyder att samhällets resurser utsätts för hårda påfrestningar. Problem som måste lösas i samförstånd. Därför kan inte den part det handlar om ställas utanför.
I den gamla ordningen i riksdags- och kommunalvalen var det partitoppen som bakom stängda dörrar bestämde hur tågordningen skulle se ut på valsedlarna. Numera har det skett betydande förändringar.
Vanligen sker en omröstning bland partiets medlemmar vilka personer som skall ingå på valsedlarna och turordningen med topp kandidaterna främst. En annan viktig senare tillkommen ordning är personvalet där väljaren kryssar på valsedeln vilken kandidat som hon eller han tycker skall utses i de beslutande församlingarna. Därmed är det väljaren som håller i taktpinnen och kan bestämma hur valresultatet slutgiltigt skall fastställas. I och med personvalet lades en viktig grundsten i vårt demokratiska valsystem.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram två erfarna äldre politiker. De är två starka och begåvade kvinnor, var och en på sitt håll. Barbro Westerholm är läkare och forskare, ideellt verksam för att motverka diskriminering och våld mot äldre.
Marit Paulsen är en mångkunnig person med båda fötterna djupt förankrade i naturen och moder jord. Dessa båda kvinnor är goda exempel på att ett långt liv inte behöver försämra den intellektuella kapaciteten
Läs mer om