Kommunen på Gotland har hittills fått totalt 700 000 kronor i statligt bidrag för vindkraftplanering. Under 2011 kan kommunerna få ytterligare stöd för att planera vindkraftutbyggnaden. Det är bra, men det helt avgörande är att kommunerna tillåter vindkraft i de områden där det blåser mycket.
På Gotland finns 1 749 kvadratkilometer landyta med en medelvind på minst 7,0 meter per sekund på 72 meters höjd. Det motsvarar 55 procent av länets totala landyta.
Om man bygger vindkraft där det blåser minst 7,0 meter per sekund är vindkraften en mycket kostnadseffektiv energikälla, men om den hänvisas till områden där det bara blåser 6,5 meter per sekund ökar kostnaden med cirka 10 öre per kWh. Då blir vindkraftelen dyrare och utbyggnaden av denna miljövänliga energikälla bromsas.
En stor del av den svenska vindkraften ägs av privatpersoner som köpt andelar i vindkraftkooperativ. Andelsägd vindkraft har en rad fördelar:
Den leder till delaktighet och engagemang, vilket bidrar till att vindkraften kan byggas ut i bra vindlägen.
Den leder till att privatpersoner, och inte bara de stora energibolagen, kan dra nytta av vindkraftutbyggnaden.
Den ger elkonsumenten ett lågt och stabilt elpris, vilket är mycket efterfrågat i dessa tider av höga och svajiga elpriser.
Den är ett mycket effektivt sätt för hushållen att minska sin miljöpåverkan.
Sveriges elproduktion har redan i dag en låg klimatpåverkan, men vindkraften behövs för att minska de globala utsläppen. Som alliansregeringen konstaterade i sitt valmanifest: "Ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen."
Också hushållen kan bidra genom sina elköp. Om man inte köper en specificerad typ av el bör man, enligt Energimyndigheten, utgå från att den el man använder kommer från de ur klimatsynpunkt sämsta kolkraftverken. Det innebär att 1 000 kWh ospecificerad el motsvarar cirka ett ton koldioxidutsläpp, medan den som köper förnybar el, som vindkraft, bara orsakar utsläpp av 50 kilo.
Ett normalt svenskt hushåll med fyra personer använder årligen cirka 5 000 kWh hushållsel, och om huset är eluppvärmt går det åt mellan 20 000 och 25 000 kWh. Köper man tio vindandelar (10 000 kWh) i ett vindkraftkooperativ så innebär det, enligt Energimyndighetens beräkningssätt, att man minskar sina egna koldioxidutsläpp med nästan tio ton per år!
Den svenska vintern har varit kall, men den globala uppvärmningen fortsatte under 2010 med nya värmerekord. Vi måste alla bidra till att bekämpa klimatförändringen. Kommunerna bör godkänna vindkraft i områden där det blåser mycket, medan privatpersoner kan dra nytta av utbyggnaden genom att bli delägare i vindkraftverken.