Insändare: Osant om vindkraften

Vindkraften marknadsförs ibland med osanna eller tveksamma påståenden vilket kan ge en felaktig uppfattning om vindkraftens för- och nackdelar. Här är några.

"Vindkraften behövs för miljöns skull". Inte helt sant. Även om vi bygger ut vindkraften till 30 TWh med bl a 500 nya vindkraftverk på Gotland står vindkraften bara för 5 procent av landets energitillförsel. 95 procent kommer från andra energislag, t ex biobränsle som idag ger fyra gånger så mycket förnybar el som vindkraften. Utbyggnaden av hållbar elproduktion kan därför lika gärna ske med biobränsle som också är en subventionerad (elcertifikatberättigad) energikälla. Vi kan också välja att spara el istället för att öka produktionen. Se Energimyndigheten: Energiläget 2010.

"Vindkraften ger lägre elpriser". Inte alls sant. Elpriset på den nordiska elmarknaden Nordpool bestäms timme för timme av den dyraste elen i mixen av olika produktionsformer t ex kol- eller oljekondens. Detta trots att vindkraften är billigare att producera, vilket ger vindkraftbolagen stora vinster. Därför sjunker inte priset. Eftersom elnätet är ihopkopplat med kontinenten, och snart även med Baltikum, där elpriserna är högre hålls elpriset uppe även om vindkraften byggs ut.

"Vindkraften ersätter importerad el från kolkraftverk". Inte helt sant. Vindkraft är en subventionerad (elcertifikatberättigad) elproduktion. Om subventionerna inte utnyttjas för investering i vindkraft kommer troligen en annan certifikatberättigad investering, till exempel biobränsle, att genomföras. En hållbar energikälla ersätts bara av en annan. Se Energimyndigheten: Koldioxidvärdering av energianvändning.

"Gotlänningar är positiva till vindkraft". Inte helt sant. Gotlänningar är mindre positiva än medelsvensken. 69 procent vill satsa mer på vindkraft men bara 59 procent vill ha mer vindkraft på Gotland.

Bara 47 procent är för vindkraft nära den egna bostaden och 36 procent nära den egna fritidsbostaden. Var tredje gotlänning är emot vindkraft nära den egna bostaden eller fritidsbostaden, vilket är mer än riksgenomsnittet. Var tredje gotlänning anser att vindkraften bullrar och varannan att den förfular landskapet, även det mer än snittet. Och detta innan den riktigt stora utbyggnaden på ön ännu har kommit igång! Se SOM-Institutet: Inställning till olika energikällor 2011.

"Vindkraftverk är tysta".

Inte alls sant.

Vindkraftbuller strax under riktvärdet 40 decibel upplevs av ungefär var tredje person som störande eller mycket störande. 40 decibel får man cirka 500 meter från ett vindkraftverk på 2-3 MW eller cirka 1 000 meter från en vindkraftpark. Kommunens skyddsavstånd på 1 000 meter är därför otillräckligt för en större vindkraftpark.

Klagomål förekommer på flera platser, till exempel Falköping, Trelleborg och Orust. Forskare inom vindkraftbuller anser att dagens riktvärde 40 decibel är för högt. Se bland andra Pedersen: Störningar från vindkraft 2002.