Jag tycker mig ana en ny attityd till landsbygden som utvecklingsbar resurs. Om det tidigare var så att landsbygdsborna framställdes som gnällspikar som spydde galla över Visbyborna så har det blivit en konstruktiv dialog. Det verkar som att de flesta kommit till insikt om att landsbygdsbefolkningen inte har något emot Visbyborna. Det handlar om att försöka stoppa avfolkningen och sitta och se på när landsbygden "dör sotdöden".
Gunnar Bendelin har slagit an rätt toner när han drog igång "landsbygdsupproret" och kravet på opolitiskt agerande. Han fick stöd från både (S) och (C) efter att de nästan tävlat om vilka som var mest landsbygdsvänliga inför demonstrationen i Visby. Det talades om "kapning". Skolfrågan blev den tändande gnistan och efter den process som varit vet vi nu att det tagits hänsyn till den regionala utvecklingen och den "inomregionala balansen" stad-land .
Även serviceorterna som nämns i Vision 2025 har beaktats och nu ska det bli ett förtydligande av vad serviceorterna skall ha för resurser med hjälp av länsbygderådet i samarbete med region och länsstyrelse har jag förstått. Hoppas att det arbetet kommer att ske i konstruktiv dialog med folket i och omkring respektive serviceort. Behoven är olika i orterna som exempelvis Slite och Fårösund.
Media har sedan årsskiftet rapporterat om positiva händelser på landsbygden. Några exempel: Nygarn och skolan i Östergarn, Östersol, Gummifabriken i Havdhem, Krusmyntagården, Sidengården i Vall, husbyggen i Valleviken, Slite Utvecklings AB, Bro till Fårö och planerna på vårdcentral på landsbygden som Lars Krone kom med. Goda exempel på att landsbygden är en resurs och att det finns entreprenörer med idéer. Jag hoppas att det blir en så obyråkratisk handläggning som möjligt och att de notoriska överklagarna kan bete sig balanserat.
Det är lätt hänt att media riktar huvuddelen av sin uppmärksamhen på stora projekt i Visby som kryssningskaj, simhall, sporthall och Säveskolan. Jag tycker därför det är glädjande att de förhållandevis små landsbygdsprojekten uppmärksammats som nu efter årsskiftet.
Vidare hoppas jag på blocköverskridande och politiskt samarbete som visats upp när det gäller färjetrafiken och i varje fall beslutet om skolorna på ytterändarna. Om det följs av en enighet om att rusta serviceorterna för en framtid där det råder "inomregional balans" mellan stad och land kanske vi kan få stopp på den avfolkning och "sotdöd" som varit.
Jag har många gånger kritiserat Vision 2025 och i första hand det i mitt tycke orealistiska målet med 65 000 invånare. Det är därför positivt att ledande politiker nu säger att serviceorterna är otydligt beskrivna i visionen och att det nu ska ske en översyn. Då hoppas jag att varje ort studeras i ett perspektiv fram till 2025. Hur ser det ut då i Fårösundstrakten med bro till Fårö och nya hus på Bungenäs och vid Kyrkviken på Fårö? Visionen för hela Gotland bör byggas nerifrån. Kanske slutar det på 60 000 innevånare år 2025 men då är den i alla fall mer realistisk och fyller sin funktion som stimulans för utvecklingen.