INSÄNDARE: Om ett sopberg

Var skall våra atomsopor förvaras? Den frågan står nu i centrum. Hur skall vi till människorna i framtiden förmedla faran med dem? Den vidrör ingen. En kärnkraftens tekniker fick den frågan för en tid sedan. Hon svarade:" Det är en bra fråga. Vi studerar den." Den vanliga undanflykten för alla svarslösa. Hon visste inte. En tolvåring har klara svårigheter läsa min skrivstil. Den lärde jag mig på Lilla Vita på Brynäs i slutet av 30-talet. 60 år sedan dess. Texter med gammelstavning får mig ur balans. 100 år sedan.
Handskrivna texter från 1600-talet är tydbara endast för den kunnige. 400 år sedan. Runstenarna vackra att se. Få klarar av att läsa dem. 1000 år sedan. En gotländsk bildsten förmår sätta vår fantasi i rörelse.
Vad dom berättar tvistar de lärda om. Liknande tidsrymd. Sopberget skall förvaras i 100.000 år. Hur skall det gå till att förmedla dagens kunskaper om hur farliga de är till våra efterföljare på klotet?

Insändare: Om ett sopberg