Nu förstår jag hur det kan kännas
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En stor segelbåt är på ingående. Besättningen ser mig kanske, kanske inte. Plötsligt girar båten några streck och styr rakt emot mig. Jag blir rädd, mycket rädd. Jag är ju helt chanslös.
Skriker. Så girar båten igen och passerar mig på ett par meters avstånd. Rorsman tittar på mig och skrattar.
Det var ett skämt. Inget personligt.
Men ett kort ögonblick av insikt förstår jag hur det kan kännas för dem som klarar sig undan explosionerna i Haifa och Beirut. Inget personligt.