Nordenbrink: Widlert orkar gå emot Nilssons

Gotland2006-03-15 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förrförra fredagen, två dygn innan anbudstidens utgång, fick vi reda på av Gotlandsbolaget att noll stycken offerter skulle komma in till Rikstrafiken. Jodå: "Vi känner alla rederier i världen" förkunnade Jan-Eric Nilsson i massmedia. Senare läser jag Gotlandsbolagets pressmeddelande och förstår att familjen Nilsson anser sig veta vad som är bäst för den svenska samhällsekonomin i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Att Rederi AB Gotland har ambitioner långt utöver ett vanligt aktiebolag som levererar transporttjänster åt samhället.
Man gnuggar sig i ögonen, vilken ö bor jag på? Bor jag på Sicilien på 50-talet eller på Gotland på 2000-talet? Eric D Nilsson, 78 år, rycker fortfarande i trådarna!
På tisdagen kom beskedet att förundersökningen mot Sten-Crister Forsberg om bedrägeri är nerlagt. Den spontana reaktionen är lättnad eftersom Sten-Crister naturligtvis är fel person att sätta åt. Att polisen tidigare frihetsberövat en så allmänt erkänd och respekterad person som Sten-Crister berörde oss väldigt illa.
Rikstrafiken har åkt på en nit. Den förre chefsförhandlaren på Rikstrafiken (som slutat för länge sen) har nu i polisförhören ändrat sig och säger att det fanns muntlig information om hamninvesteringarna. Detta är någonting denne tidigare förnekat i Rikstrafikens omfattande internutredningar. Vad är det som har fått personen att ändra sig?
På fredagen tror Rolf K Nilsson i Gotlands Allehanda att Staffan Widlert snart får sparken av regeringen. Förstår man inte att Staffan är den förste på väldigt länge som orkar sätta emot Nilssons och är en hjälte på departementet. Dessutom har vi skattebetalare fått någon som ser till att vi får utdelning för våra skattemiljoner till trafiken. Alla vi som argumenterar för lägre priser i gotlandstrafiken har faktiskt en bundsförvant i Rikstrafiken, inte tvärtom som den bolagsvänliga propagandan hävdar.
Den ordning och reda som Rikstrafiken vill ha på avtalet och pengarna är förstås störande för Gotlandsbolaget. De har under de sista 35 åren (med undantag av Nordström & Thulin-parentesen) vant sig med att styra och ställa själva. De vill förstås helst ha en flummig överenskommelse med staten plus ett bankkontonummer där staten skall sätta in pengarna.
Eftersom det är fråga om offentlig upphandling av ett komplext system är inte Rikstrafikens krav så uppseendeväckande jämfört med annan upphandling. Destination Gotland med dess utmärkta trafikorganisation skulle galant klara av de ställda kvalitetskraven. Jag har hela tiden sett Rikstrafikens krav som ett skydd mot att annan operatör inte skall kunna försämra trafiken.
Nu blir det en andra omgång med nya tag och nya möjligheter. Vi har fått ytterligare tre rederier att resonera med. Plus alla de som inte gick med i kvalificeringen i höstas men nu visar nytt intresse.
Helt klart finns det grundläggande problem med hela situationen, vilket Rikstrafiken absolut inte sticker under stol med. Under hela upphandlingsprocessen har Rikstrafiken varnat för det som nu hänt. Avtalstiden är alldeles för kort för att kunna få vettiga avtal om operatören själv skall stå för tonnaget.
En tänkbar långsiktig lösning vore att staten köper bastonnaget varmed vi gotlänningar har en infrastruktur som vi äger, precis som alla andra vägar och järnvägar. Med en sådan ordning skulle det bli mycket lättare att handla upp bra sexåriga operatörsavtal. Vi skulle få se helt nya typer av operatörer som skulle kunna konkurrera. Samtidigt skulle kapitalkostnaden för tonnaget vara separerad från driften - precis som vid alla andra infrastrukturinvesteringar. Detta skulle i sin tur ge möjligheter att förverkliga de krav som gruppen vägpris.nu ställer upp.
Läs mer om