Mats Petterssons påhopp på katolikerna
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som troende och aktiv katolik känner jag mig personligen påhoppad och vill ta min kyrka och min tro i försvar. Mats Pettersson har naturligtvis rätt att ha en åsikt om religion och den katolska kyrkan och alla tjänar på en öppenhjärtlig och ärlig debatt. Mats Pettersson kan naturligtvis välja att, medvetet eller omedvetet, missförstå det som den katolska kyrkan står för eller säger så mycket han vill, men att i allmänna ordalag förtala och att komma med sådana allvarliga anklagelser är inte värdigt en nyhetschef.
Vi katoliker är varken kvinnoförtryckare, homofober eller hycklare. Abortmotståndare är vi tveklöst eftersom vi anser att embryot som bildas är ett mänskligt liv med samma rättigheter som du och jag. Den katolska kyrkan står för en människosyn som bygger på principen om allas lika värde eftersom vi alla är syskon i fadern. För mig är en homosexuell person min broder eller syster i fadern och jag kommer alltid att försvara hans eller hennes rätt till värdighet.
Det är den sexuella handlingen som är fel enligt den katolska kyrkan, precis som vi anser att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet och som inte kan leda till befruktning är fel. Min egen svåger är öppet homosexuell, jag älskar honom som min egen broder, men enligt min religiösa övertygelse lever han i synd.
Det gör också de bland mina heterosexuella vänner som lever i samboförhållanden. Min fru tjänar mer än jag, gör betydligt mindre hemma än jag och tar i tid ett mindre ansvar för barnen än jag. Jag vill inte uttala mig i hennes ställe, men hon har aldrig sagt sig vara förtryckt av mig, inte heller har mina tre döttrar, min svägerska, min mamma, alla mina tidigare kvinnliga chefer eller någon annan av de kvinnor jag känt och känner sagt något sådant.
Hycklare är jag inte heller, jag står för allt jag gör. Aids-frågan är allt för komplex för en kort replik, men låt oss komma överens om att man inte kan bota aids alls, vare sig med kondomer eller med något annat. Det påven sade handlade om att det är förmågan att kontrollera sin sexualitet och sina begär som är det allra bästa skyddet mot hiv.
Klarar man inte av att debattera dessa allvarliga frågor, utan att ta till okvädesord får man faktiskt klara av att inte säga någonting alls. Jag utmanar med glädje Mats Petterson på en öppen, offentlig debatt om den katolska kyrkan.