Som anhörig till boende på Åkermanska vill jag först tacka Harriet Westerlund för din insändare 19/9!
Vidare vill jag ge en känga till Magnus Johansson, Kuststaden, med medarbetare för ert agerande angående information till de boende på Åkermanska!
Dagen före midsommarafton, torsdag eftermiddag inför sommarens längsta och förhoppningsvis njutningsfulla helg för familjer i flera generationer, vandrar ert ombud runt och knackar dörr hos de boende 90+ för att erbjuda köp av lägenheter.
Kuststaden erbjuder de gamla att gå in som borgenär. Den äldsta, 99 år, blir medbjuden på en ansträngande vandring där man kan erbjuda en flytt till annan bostad i området för fortsatt hyra.
De boende blev djupt chockade och ledsna och för flera av dem blev det inget njutningsfullt midsommarfirande på grund av den oro som uppstod. Vart kan man vända sig under helgen? (Även bankerna håller stängt!)
Enligt Hyresgästföreningen borde en kallelse gått ut där man kan förbereda sig och be anhöriga delta. Man går inte runt och knackar dörr!
Vad har hänt med Åkermanska? Vår förälder flyttade dit för trygghet, socialt umgänge och servering av luncher.
Det kommer en inbjudan till de äldre i december 2015. Inbjudan till avsked! Lunch på restaurang dit färdtjänst ska ta dem. ”Festen” var för att avtacka de anställda, 1/1 2016 finns ingen service längre!
All inredning fördes iväg, matsal och terapi tömdes.
Det är ofattbart hur försäljningen gick till med tanke på Otto Åkermans intentioner för stiftelsen. Hur kunde Region Gotland äga fastigheten?
Hur kunde kammarkollegiet godkänna Region Gotlands försäljning till Kuststaden? Fick de rätt information? Åter en försäljning med förlust!
Varför gjordes inget förbehåll att Åkermanska skulle fortsätta drivas i Åkermans anda?
Otto Åkerman vänder sig nog i sin grav!