När ska politiker på alla nivåer, och för all del också samhällsinstitutioner näringsliv och vi alla, inse kulturens kraft?
Inse att kultur är ett samhälles smörjmedel, ett samhälles dynamiska och hälsobringande kraft.
Aldrig får man förtröttas i att påminna om denna billiga men effektiva kraft för ett samhälles goda utveckling. Varför bortser man från denna möjlighet när samhällsproblemen hopar sig?
Är det självklart och givet att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa, att droger breder ut sig, att kriminaliteten tar sig nya förfärande former? Naturligtvis inte.
Klart att det finns förklaringar. Men tyvärr handlar det om brist att förutse, brist på mod att våga inse, brist på kreativa analyser, brist på tid att tänka nytt.
Lättare sagt än gjort, måhända. Men är det inte just allt detta som krävs för att skapa det goda samhället under den tid människan livsvandrar.
Nyligen skrev konserthuschefen i Malmö, Jesper Larsson, en kulturkrönika i Sydsvenskan (han är också ordförande i Konstnärsnämnden i Sverige): Vad skulle hända om samhället satsade dubbelt så mycket på kultur?
Ja, vad skulle hända? En intressant och relevant fråga. Det handlar ju om små pengar som ger stor utväxling. Något annat än till exempel de ständiga ropen på och löftena om fler poliser.
Vi vet ju att det inte hjälper eftersom det är en reaktiv åtgärd. Istället krävs förebyggande kreativa åtgärder som börjar redan med en god skolmiljö och ett brett intresseväckande fritidsutbud – det må vara kultur eller idrott eller andlighet.
Det är kulturhus, fritidsgårdar och bibliotek i stad och på landsbygd som behövs. Det är fritidspedagoger och musiker och kulturskapare och föreningsliv som behövs. Kultur ger livskraft och livsmakt.
Även om allehanda samhällsaktörer har god vilja och har människors bästa för ögonen så ger man sig inte tid att se helheter – fastnar i stuprören utan möjlighet till överblick.
Kulturen kan hjälpa till att tänka utanför boxen (som det numera brukar heta).
Det behöver alla göra oavsett var vi befinner oss i politik, yrkesliv, föreningsliv eller familj i olika livsskeden. Så, vad skulle hända om kulturens anslag fördubblades, om kulturen fick ta större plats? Mycket, sannolikt.
Oväntade rörelser skulle komma igång. Därför att kulturens kraft är stor.
Kulturen är en investering i ett glädjerikare, tryggare och mer välmående samhälle. Det borde vara högsta prioritet.