Sedan alliansregeringen tillträdde i september 2006 har kampen mot utanförskapet och främjandet av arbetslinjen i alla dess delar satts främst. Detta gäller även inom kulturpolitikens område.
Långsiktiga satsningar på Skapande skola, Kreativa näringar och Kultur och hälsa är tre exempel på aspektpolitik, vårt nya förhållningssätt. Regeringen har i praktisk handling visat att man sett kulturens potential för tillväxt och arbete. De mötesplatser mellan yrkesgrupperna kultur/utbildning och kultur/vård som skapats har gett möjlighet till nytänkande inom välfärdspolitikens kärnområden. Det faktum att besöksindustrin i Sverige omsätter 6,5 försvarsbudgetar visar på kulturens potential för arbete och tillväxt.
Den satsning som regeringen presenterat i höstens budgetproposition, med namnet Kulturarvslyftet, ligger väl i linje med regeringens ambition att bättre nyttja kulturens potential. Regeringen föreslår en särskild insats som innebär att totalt 4 400 personer beräknas få en anställning med lönebidrag inom kulturområdet. Satsningen riktas till personer som lämnar sjukförsäkringen efter långa perioder av sjukfrånvaro. Målgruppen för satsningen är personer som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden efter att ha lämnat sjukförsäkringen efter lång tid och som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 270 miljoner kronor avsätts för bidrag till arbetsledning för de platser som skapas och dessa medel ska gå till insatser inom huvudområdena digitalisering, inventering och vård.
Kultursektorn är på många sätt väl lämpad att ta emot människor som under perioden haft det tufft i livet. För exempelvis en utbränd före detta anställd inom offentlig sektor kan en möjlighet att inom ramen för denna satsning erbjudas arbete som innebär att vårda kulturminnen och därtill vistas i kulturmiljöer ge en chans till en yrkesmässig nystart. Forskning visar att möjligheten för sjuka att vistas i kulturmiljöer och där uttrycka sig kreativt i förlängningen ger bättre förutsättningar för psykiskt och fysiskt läkande. De människor som får jobb inom ramen för Kulturarvslyftet kommer vara till nytta och aktivt bidra till att vårda vårt gemensamma kulturarv och göra detta arv tillgängligt för fler genom ökad satsningen på digitalisering.
Europa går just nu igenom ytterligare en fas av den stora ekonomiska kris som i allt väsentligt beror på bankers vidlyftiga lån och politikers oförmåga att ta ansvar. Vi ser hur regeringar i västvärlden i ett uttryck för desperation skär ner sina kulturanslag med upp emot 30 procent och därtill chockhöjer turismmomsen med flera hundra procent i ett enda beslut. Att den svenska regeringen väljer att se kulturens potential i arbetet för jobb och välfärd och mot utanförskap och livslångt bidragsberoende visar på en insiktsfullhet som är glädjande och långsiktigt viktig för vårt samhälle i dess helhet.