Klimathotet utgår från naturens – fysikens, kemins och biologins – principer och det har bäring på kultur, samhälle, historia och framtid och därmed allt levande, nu och framgent.
Den pågående uppvärmningen av jordklotet går till stor del via ökad vattenånga som bildar moln som stänger in värmen, ökad koldioxid som hindrar värmeutstrålning och ökande mängder metan som frigörs från smältande sumpmarker och mossar.
Om mänskligheten på biologisk väg skulle vilja minska koldioxidmängden effektivast bör vi odla majs och sockerrör för att sen begrava skörden i de djupaste gruvschakten. Då får vi bort kol/koldioxidinnehållet. Men i en matfattig värld är det nog svårt att få acceptans för att strunta i näringsrikare växter och istället odla dessa foder- och matväxter men inte konsumera dem.
Under senaste istidens avsmältningsfas ökade halten koldioxid från ungefär 190 ppm (miljondelar) till ungefär 260 ppm. Det betyder en ökning på 1,4 ppm på varje 100 år under de 5 000 åren. Var det en stor förändring eller ej att inlandsisen över norra Europa försvann och att exempelvis Sverige framträdde? Nu ligger förändringen på 2 ppm per enstaka år…
Långt tillbaka i jordens historia var koldioxidhalterna högre. Efter en period med växtalger i haven som tog upp koldioxid och bildade syre, som samlades i atmosfären. Livet försiggick bara i havet.
Nästa stora, spännande och oerhört omvälvande period var Karbon-perioden – en tidsperiod på ungefär 60 miljoner år. Växter på land i en miljö i stort sett utan konsumenter och nedbrytare. Döda växter täcktes över av lera och sand och fördes de ur den biologiska miljön. Koldioxidhalten i atmosfären minskade och den liknade alltmer det vi nu känner igen.
Det är Karbontidens växtrester som nu utvinns som stenkol, olja och naturgas. Bildning under 60 miljoner år och konsumtion under 300-600 år av nutida människor. Vi ökar alltså koldioxidhalten 100 000 gånger snabbare än då den minskade. Bör vi förstå att det inträffar miljöförändringar? Stormar, tropiska orkaner, nederbördsförändringar, torka, havsnivåhöjningar, smältande glaciärer och isar…
Enligt SMHI ska vi här på Gotland förväntas oss mer värme kopplat till torrare och längre somrar. Hösten kommer lite senare än vad vi varit vana vid, mer vinterregn som rinner bort och tidigare vår.
Upplevelsen av klimathotet är en social och emotionell fråga. Och jag föreslår att vi ska tänka och agera i termer av ”allt levande”, ”hela mänskligheten” och ”tusentals år”. Utmanande?