Kärnkraftsverkens livstid är 60 år
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ett kärnkraftverks livstid beräknas till minst 60 år. Bygger någon ett kärnkraftverk vill köparen av verket att allt skall vara toppmodernt. Den finska reaktorn är en stor reaktor på hela 1 600 MW:s effekt och byggs av det helstatliga franska bolaget Areva och någon tid senare fick Arena en beställning på en liknande reaktor av EdF i Frankrike. Varje fördröjning kostar pengar framförallt är det räntor. Vill man ha den modernaste teknik blir det ofrånkomligt fördröjningar.
Generellt är de nya reaktorerna större än de vi har i drift idag. Vi har gått från 200 MW till drygt 1 500 MW:s effekt. Det finns vissa skalfördelar i att öka effekten bland annat är styrsystemen ganska lika. Däremot finns det andra nackdelar. Det är reaktortanken som är en viktig begränsande parameter. År 2009 lyftes Olkiluotos reaktorinneslutningens kupol på plats.
I debatten förekommer också en jämförelse med tillgängligheten. FN:s atomenergiorgan IAEA presenterar på sin hemsida kontinuerligt statistik över tillgängligheten för världens kärnkraftverk Medelsiffran för tillgängligheten 71,1 procent. Finlands kärnkraftverk har den högsta tillgängligheten på 91 procent. Det går inte att uppnå 100 procent på grund av anläggningarna behöver tillsyn och byte av bränslet.
I Sverige har regeringen uttalat att man ser gärna att befintliga reaktorer ersätts med nya, men att detta sker på strikt marknadsmässiga villkor. Kärnkraften måste i så fall finansiellt kunna stå på egna ben. Nya reaktorer brukar liksom alla nya innovationer drabbas av olika problem. Med den strikta hållning regeringen har så kommer vi alltid att ligga lite efter i utvecklingen.
Martebos vindkraftspark om vi räknar med 20 procents tillgänglighet kommer att varje år subventioneras med omkring 53 miljoner kronor.