Kalkbrott eller rättshaveri

Gotland2012-09-14 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

2006 ansökte Nordkalk om att få anlägga en ny kalkstenstäkt i Bunge på norra Gotland. Ansökan kom efter drygt fem år av undersökning och prospektering av marken. En lång process genom det svenska rättsystemet startade. Först skulle tillåtligheten avgöras. Sedan villkor och verkställighet. 2009 fick vi beskedet att verksamheten ansågs tillåtlig och domen vann laga kraft. Sedan skulle villkoren prövas. Villkoren som reglerar hur verksamheten får bedrivas. Vilka krav som ställs på kontroller, skyddsåtgärder, miljöhänsyn och mycket annat. Den 5 juli 2012 fick vi villkoren och omedelbar verkställighet. Efter en sju år lång process kunde anläggningsarbetet äntligen påbörjas.

Men då börjar en verklig cirkus. Fältbiologer, sakägare, myndigheter, organisationer, privatpersoner tar saken i egna händer. De tar sig alla rätten att anklaga domstolen, politikerna, myndigheterna och inte minst oss för en rad påstådda mer eller mindre brottsliga gärningar. Framförallt tar de sig friheten att utnämna sig själva som bättre vetande än domstolen och bättre vetande än alla de experter som utrett frågan i åratal.

De börjar alla på sitt sätt att motarbeta vårt tillstånd och vår lagliga rätt att bedriva verksamheten. Aktivister sätter sig framför våra maskiner och stoppar vårt arbete. De sprider osakliga och klart överdrivna rykten om effekterna av vår verksamhet. De svartmålar oss som företag, trakasserar vår personal och anmäler oss för en mängd osanna påståenden till tillsynsmyndigheten.

Sakägare, organisationer och myndigheter är inte mycket bättre. Trots att de inte fått gehör för sina argument i domstolen, fortsätter de att upprepa samma sak varv på varv genom media. Inga nya argument, utan samma yrkanden som avslagits av domstolen. Media följer efter.

De upprepar bara vad som sägs från dessa håll, utan att kontrollera fakta i målet. Allt finns ju väl dokumenterat. Myndigheter ger tillstånd åt aktivisterna att ställa upp barack och toalett, för att underlätta sina aktioner mot vår verksamhet. Andra myndighetsföreträdare vädjar till oss att backa, för att aktivisterna skapat en ohållbar stämning på ön.

Att vi trots vår lagliga rätt, efter att tålmodigt och ansvarsfullt ha arbetat och väntat i sju år, ska anpassa oss efter de som begår brottsliga handlingar mot vår verksamhet. Att detta öppet uttalade motstånd från speciellt myndighetshåll, upplevs som påtryckande för såväl Nordkalk som våra kunder, anställda och underleverantörer är inte konstigt. Och frågan är om det inte också gav ny energi åt övriga motståndare. Till slut gav en av våra underleverantörer vika för pressen.

Nu står arbetet i skogen stilla för tillfället. Tillsynsmyndigheten har givit oss några frågor att besvara. Innan det är gjort får vi inte fortsätta. De hänvisar till en katastrofparagraf i miljöbalken, trots att svaren på frågorna de ställt med lätthet går att hitta i underlagen till vårt tillstånd.

Nu väntar vi alla på vad Högsta domstolen ska meddela i nästa vecka.

Vad händer sen? Kommer alla plötsligt att ge sig och inse att nu är loppet kört?

Nu måste vi nog ändå anpassa oss till vad lagen säger. Eller kommer än fler brott att begås? Kommer smutskastningen att fortsätta? Kommer osämjan tillåtas breda ut sig i samhället?

Vi hoppas inte det. Vi kommer med olika informationsinsatser försöka råda bot på den oro som börjat växa till stor del beroende på de osanningar som spridits. Vi kommer delge fakta om vår verksamhet, dess långsiktighet och vad den innebär för miljön, vattnet och de närboende. Vi kommer anordna möten för att lyssna och förklara.

Men vi kommer också att fortsätta anlägga vår nya kalktäkt. Vi tror fortsatt på Gotland och kommer fortsätta agera korrekt och ansvarsfullt i denna fråga, gentemot såväl miljö och samhälle, som mot våra kunder, anställda, samarbetspartners och ägare.

Läs mer om