Jo då kära

Gotland2005-04-25 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jo då, kära skolkamrat, du hittade rätt Monica Larsson. Du skriver att det skall bli roligt att träffas. Tyvärr är inte glädjen ömsesidig, den dagen jag slutade skolan var nog min lyckligaste, jag tänkte äntligen fri! Fri från ett sjuårigt helvete, nu skulle jag lämna allt bakom mig. Trodde jag. Men jag hade fått men för livet.
En liten grupp av klasskamrater gjorde mitt och andras skoltid till ett helvete, ni gjorde ett bra jobb. Era pikar slag, spakar och utanförskap, gjorde min skoltid till en pina. Hur många gånger fick jag inte springa gatlopp förtvivlad och rädd. Att inte våga gå på toan innan klockan ringde. Varför såg eller hörde lärarna inget. Varför brydde sig ingen. Jag vet att det är flera som jag skulle vilja träffa som aldrig var elaka.
Jag hoppas att ni sänder en tanke till mig. Och ni som känner på er att ni bidrog till mitt helvete, jag hoppas att ni förstått vad ni höll på med och förstår varför jag inte kommer.
Ha en trevlig dag.
Läs mer om