Jag ser ett barn som gråter för mamma har just dött.
Jag ser en liten baby som nyss har blivit fött.
Jag ser en moders ängslan över sina barn.
Hon har ej mat att ge dom i landet Pakistan.
Jag ser en liten flicka som bara fötter har,
fast kölden varit envis i många långa dar.
Jag ser en faders oro för veden börjar sina,
och alla barnen fryser i landet Palestina.
Jag ser en massa ögon som ber om mat för dagen.
Jag ser en plågad man som nyss har blivit slagen.
Jag ser en ung soldat som just gått på en mina,
som där på marken låg i Bosnien Hercegovina
Jag ser ett bord i Sverige som dignar utav julmat.
Av skinka och av lutfisk i skålar och på fat.
Jag ser en massa klappar som våra barn ska få,
innan dom får somna i hemmets lugna vrå.
Så låt oss vara glada att vi i Sverige bor.
Fast "kris" det är i landet jag ändå säkert tror,
att vi är avundsvärda utav många andra
som uti svält och fattigdom och lidanden får vandra.