Replik ”Israel har nu infört en rasistisk apartheid-lag” (10/8).
Först vill vi fastslå att vi inte är landet Israels försvarsadvokater utan dess vänner. Vi står på deras sida i den hotfulla politiska verklighet landet lever med hårdföra, ofta aggressiva, diktaturer runt sig.
Israel är en demokratisk stat där alla medborgare har sin fulla rätt att tycka, uttala sig, demonstrera eller opponera sig, och gör det också. Det är märkligt att vad som händer i den lilla landremsan vid Medelhavets östra kust, stort som smått, i detalj uppmärksammas världen över, som i inget annat land.
Diktaturerna som gränsar till Israel, med offentliga avrättningar exempelvis, kunde kanske behöva åtminstone en del av det granskandet.
Nu har en ny grundlag antagits i Israel. Som vanligt stor uppståndelse. De allra flesta i Israel tar det lugnt.
De experter som noga har hunnit läsa själva lagtexten finner den rätt vag, mer symbolisk, öppen för tolkning. Den slår fast det judiska folkets ”rätt till självbestämmande”, att Israel är en judisk stat och att hebreiska är landets huvudspråk.
Knappast några nyheter. Israel bildades 1948 just med målet att skapa en judisk stat med hebreiska som språk. FN godkände direkt denna stat. Man hade det fasansfulla nazistiska folkmordet i färskt minne.
Det judiska folket behövde en fristad. Vid tanke på dagens hårdnande klimat för judar i Europa, inte minst i Sverige, kan detta ännu kännas nog så aktuellt. Trygghet för judar.
Israel har en arabisk minoritet på cirka 20 procent, och det står ingenstans i lagen att de skall ha någon sämre ställning.
De lagar som redan gäller ger samma medborgerliga rättigheter till landets minoriteter. Araberna har – efter eget önskemål – egen skollag och är dessutom befriade från värnplikt. Detta är de enda lagliga skillnaderna. Det har dock diskuterats om arabiska ungdomar som önskar kunde få göra civil värnplikt, för att jämställa.
Sjukvården inne i landet och på Västbanken kan säkert variera. Däremot har vi fått beskrivet hur israeliska läkare i gränsområdena mot Syrien tar emot och behandlar människor från andra sidan gränsen, även soldater, som i smyg tar sig över gränsen för att få sakkunnig hjälp. En fråga gällde repatriering av ättlingar till palestinier som försvann från landet före 1948. Det är en fråga vid fredsförhandlingar, som någon gång måste komma.