I sin krönika i Gotlands Allehanda 16 december diskuterar Mikael Mellqvist kulturarvet i Visby och nämner Korsbetningen, platsen för slaget mellan danskarna och den gotländska bondehären 1361, som en plats som borde lyftas ur sin dvala och göras mer attraktiv och tillgänglig som ett sätt att levandegöra Visbys och Gotlands historia. Det vore en välgärning att låta den urbana arkeologin bli synligare i stadsbilden. Få städer har som Visby så intrikata lager av dold historisk infrastruktur och bebyggelse som på nya sätt skulle kunna bli en del av upplevelsen av staden.
Det är lite svårare att hänga med i samma krönikas resonemang om Visby innerstad. Mikael Mellqvist menar att en ”död hand lagts över stora delar av Visby innerstad” och att ”vanvård och förfall premieras”. Det är två påståenden som helt enkelt inte stämmer. Visby innerstad befinner sig i en högst påtaglig utveckling, och för närvarande rustas fastigheter upp och byggs till i ett ganska högt tempo. Den utökade bygglovplikt och byggnadsordning som är en del av detaljplanen från 2010 har som främsta syfte att byggnader i Visby innerstad ska underhållas och utvecklas just så att de befintliga kulturvärdena kan bibehållas och förstärkas, och därmed inte förfalla över tid. Nya kulturvärden har alla möjligheter att kunna skapas och vi behöver en levande diskussion om vad högkvalitativ samtida arkitektur kan tillföra i en historisk stadsmiljö. Jag brukar själv lyfta fram arkitekten Per Erik Nilssons katolska kyrka från 1982 som ett lysande exempel på ett någorlunda samtida tillägg som både är ett välkomponerat arkitektoniskt rum samtidigt som det också tillgängliggör och lyfter den historiska stadsmiljö byggnaden är en del av. Att värna och utveckla kulturvärdena i Visby innerstad är att balansera mellan bevarande av befintliga kulturvärden och skapandet av nya värden men det innebär aldrig att frysa utvecklingen eller förneka vår egen tids rätt att existera i och bidra till denna unika stadsmiljö.
Även i innerstadens direkta närhet pågår en stadsutveckling, vilket på sikt kommer att vara till stort gagn för kopplingen mellan staden innanför muren och stadsdelarna utanför. Den 14 december beslutade Regionstyrelsen om en markanvisning för bostäder i kvarteret Järnvägen alldeles intill Söderport, och fler nybyggnadsprojekt lär följa. Här är vikten stor att hålla ihop helheten över hela området och förstärka stadens karaktär, stadslivet och stadsrummen. Detta behöver göras i samklang med och respekt för världsarvsstaden och de visuella utblickarna mot ringmuren. Som stadsbyggnadsuppgift är det helt unikt i ett svenskt sammanhang, och innebär en stor möjlighet att bygga vidare på de värden som gör Visby till en av landets mest attraktiva städer.