Ingen misär på Klinten i Visby
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi hade vatten och avlopp indraget vid diskbänken i köket och ellyse med 50-öres mätare. Vi hade först gasspis med 25-öres mätare, innan vi fick elspis. Vatten och avlopp installerades på Klinten år 1925, se Waldemar Falcks bok "Visby förr i tiden".
Artikeln illustreras med gamla vykort från början av 1900-talet. Det är möjligt att det rådde misär på Klinten på den tiden, det vet jag inte, då var jag inte född. Klinten var ju den stadsdel som blev sist bebyggd. Det var fattigt folk som själva byggde sina stugor.
Jag jobbade som brevbärare under åren 1937-1944 och gick då på dom sex olika brevbäringsdistrikten. Inte någonstans såg jag någon "misär" och jag besökte då alla hus i innerstaden under brevbäringen, varken på Klinten eller i "Gajlroten". Visst fanns det fattigt folk överallt i Visby, men det var långt ifrån någon misär. Det fanns en "fattigvårdsnämnd" som hjälpte mindre bemedlade, Numera är det "Socialen" som hjälper folk vid behov som bekant.
Jag skulle vilja se det lilla hus som rymde 30 personer, kan det vara möjligt? Visst var det trångbott i många fall med stora barnkullar, men det var nog lite överdrivet.
Mycket intressant att läsa om Görans minnen, men jag undrar om inte minnet sviker ibland.