Inga goda tecken

Gotland2005-10-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Människan kan inte uppfatta och förstå sitt ursprung och sitt mål, och inte meningen med jordelivet. Hon kan inte uppfatta och förstå början och slutet, och hon måste själv bekräfta respektive falsifiera sina sanningar. Hon måste själv avgöra vad hon anser vara ont respektive gott, ty hon har inga referenser utanför det lilla hon förmår uppfatta och förstå. Hon är hänvisad till sig själv och fången i sitt eget självbekräftande system. Det finns ingen fullkomlighet, ingen fullbordan och inga absoluta sanningar och värderingar i den av människan uppfattade och förstådda verkligheten. Därför behövs Gud.
Människan är ett invecklat och motsägelsefullt väsen och varje människa har en unik, personlig och alldeles egen genkonstellation. Människor har, var och en, självhävdelsedrift och självbevarelsedrift. Men människor kan inte leva i samliv med varandra på jorden utan att göra varandra illa. Och människans värsta svårigheter uppstår, när hon får tillfälle att göra som hon vill. Därför behövs Frälsaren, försoningen, förlåtelsen, nåden.
Människan är orolig, ångestfull, missmodig. Händelsernas ström leds av omständigheter, som är omöjliga för människor att förutse och bemästra Därför behövs den helige Anden.
Människan uppfattar och förstår sin jordiska tillvaro som full av motsägelser, som ett motsatsspel, och hon drömmer om en motsägelselös tillvaro. Och hon drömmer om den dag, när hon till 100 % vill det hon gör, och till 100% gör det hon vill i alla lägen. Därför behövs läran om de yttersta tingen, bortom tid och rum och bortom döden.
Men i den växande förmörkelse som sekulariseringen innebär, framträder den gudlösa ideologi, som styr våra samhällsmedborgares tankar och värderingar, som mörkrets främste förkunnare. Och Svenska kyrkan står vanmäktig inför allt detta. Det är inga goda tecken.
Läs mer om