Det långsiktiga planeringsmålet för Sverige är 30 TWh vindel per år till 2020 varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. En sådan elproduktion innebär enligt kommunens översiktsplan att antalet vindkraftverk i Sverige måste öka till 3 000-6 000.
Ofta missuppfattas planeringsmålet som att det ska byggas 30 TWh vindkraft till 2020. Så är det inte utan det betyder bara att samhället ska ha beredskap för det. Den verkliga utbyggnaden bestäms av elcertifikatsystemet. Målet med elcertifikatsystemet är att den förnybara elen i Sverige ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med år 2002. Lägg märke till att 25 TWh gäller all förnybar el inklusive vattenkraft, biobränsle med mera. Av dessa bedömer Energimyndigheten att vindkraften står för cirka 12 TWh på land år 2020 vilket motsvarar 2 000-3 000 vindkraftverk, det vill säga ungefär hälften jämfört med kommunens översiktsplan. 12 TWh innebär en ökning med 4-5 gånger jämfört med dagens 3,5 TWh för hela landet. Om detta kan man läsa på till exempel Svensk vindkraftförenings hemsida.
Energimyndigheten har i uppdrag att fortlöpande uppdatera riksintressen för vindbruk och de regionala planeringsramarna. Dagens planeringsram på 30 TWh har ännu inte fördelats på länen men det planeras ske år 2012. Innan dess vet alltså länen inte hur vindkraften ska fördelas över landet. Läs mer på till exempel Energimyndighetens hemsida.
Enligt kommunens energiplan är målet att uppnå en koldioxidneutral energianvändning på Gotland. Tanken är att vi ska exportera lika mycket vindel som motsvarar öns förbrukning av icke förnybar energi (olja, kol, kärnkraft och så vidare, totalt 3,4 TWh). I översiktsplanen anges målet till 2,5 TWh vindel på land och till havs vilket motsvarar 400-500 vindkraftverk. Kommunens planeringsmål motsvarar alltså hela 20 procent av Sveriges beräknade vindkraftproduktion år 2020. Detta på en yta som utgör 0,7 procent av landets yta och 2 procent av landets riksintresseområden för vindbruk.
Kalkindustrin på Gotland - Cementa, Nordkalk och SMA - är stora förbrukare av icke förnybar energi och står för ungefär hälften av öns energiförbrukning och cirka 10 procent av Sveriges samlade CO2-utsläpp eller 2,2 miljoner ton. Hälften av öns planerade vindkraftproduktion eller 200-300 vindkraftverk behövs alltså bara för att kompensera för kalkindustrins CO2-utsläpp.
Samtidigt som Gotland har några av landets mest miljöpåverkande industrier har alltså öns politiker beslutat om en unikt hög målsättning beträffande koldioxidneutral energianvändning. Samtidigt har Gotland unika miljövärden och många skyddade områden plus ett utspritt boende och passar därför inte för vindkraftutbyggnad i industriell skala.
Anpassning av öns elnät och nya fastlandskablar kräver dessutom investeringar på minst 4 miljarder kronor. För den summan skulle vi kunna bygga 130 vindkraftverk på fastlandet.
Även vänner av vindkraften måste tvivla på kommunens planer.