Hur korrupta är svenska domstolar?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är helt uppenbart att domaren i Tingsrättens dom systematiskt uteslutit alla vittnesmål från Electrolux egna vitten som stödjer Lars-Erik Jacobssons utsago.
Här följer några punkter i sammandrag:
A) tingsrättens dom baseras på felaktigt faktapåstående.
B) hovrätten har missat de ytterligare fakta som presenterats sedan tingsrätten.
C) tingsrätten har inte tagit hänsyn till alla fakta utan endast valt ut vissa delar.
D) tingsrätten har i sin hast att finna fel i bevisföringen ignorerat starka bevis för samma punkt.
E) tingsrätten gör påståenden som är i direkt konflikt med vittnesmålen.
F) Både tingsrätten och hovrätten har missat att det är en funktion som är det väsentliga utan har istället bara fokuserat på en designritning.
Allt detta kan naturligtvis rättas till genom att HD tar upp fallet och går igenom handlingarna och ser till att inga rättsfel begåtts. Emellertid vägrade det justitieråd som fick i uppgift att bevilja prövningstillstånd att göra så. Vilket motiv han har att vägra att ta upp de uppenbara felaktigheter som begåtts i de lägre domstolarna i Electroluxmålet är okänt?
Dessutom är det HD:s
skyldighet att tala om hur lagen skall tolkas. Dvs att sätta prejudikat i detta fall. Lagen är från 1990 har aldrig tidigare prövats i HD.
I Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter står i första paragrafen:
"Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt."
I och med att ett justitieråd vägrat att detta unika fall prövas i HD har han vänt små uppfinnare ryggen och de facto sanktionerat att stora företag som Electrolux kan stjäla små uppfinnares uppfinningar hur som helst.
Enda sättet HD kan rädda ansiktet och inte bli beskyllda för korruption är att ta upp Electrolux-målet och fastställa hur lagen ifråga skall tolkas.
Beslutet är fattat av ett justitieråd och genom sitt beslut komprometterar denne därmed hela HD.
Att Electrolux-målet faller under lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter har Tingsrätten fastslagit så det är ingen tvekan om att det är rätt lagparagraf.
Det är av stort intresse för rättssäkerheten att HD klargör hur denna lagparagraf skall tolkas.
Vilket skydd ger lagen för otillbörligt användande av information som förmedlas på detta sätt?
I tingsrätten gör man anteckningar och vittnesmålen är inspelade.
Har domaren, som uppenbarligen i detta mål, inriktat sig på att döma i Electrolux favör är det naturligt att han endast registrerar sådant som är positivt för Electrolux och ser inte resten.
Det är kanske mänskligt att man bara ser vad man vill.
I överklagandet till hovrätten påpekades detta och de för Lars-Erik positiva vittnesmålen var utskrivna. I hovrätten var det dessutom omförhör med Electrolux vittnen och där kom vittnena med mer information som ytterligare stärkte Lars-Eriks utsago.
Trots detta vägrade Hovrätten att ha några synpunkter i sin dom utan accepterade Tingsrättens dom rätt upp och ner trots att det var bevisliga felaktigheter i tingsrättens dom.