Hur kompetent är kommunen?
Foto: Joel Nilsson
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tidigare har vi läst att det råder högkonjunktur här medan resten av landet har lågkonjunktur. Mycket tyder ju också på det. Här har vi råd att bygga en arena på Hällarna. Bostadsbyggen runt Visby ska väl fyllas av gotlänningar med bra löner?
Vi har råd att bekosta en flytt av all kommunal förvaltning till ett helrenoverat P18. Kommunen har råd med en hyra på en halv miljon kronor i veckan, nya möbler för 13 miljoner och nya gardiner för en halv miljon kronor. Vi har råd att göra om Stora Torget och göra cykelbanor längs vägarna.
Då är det väl konstigt att man måste genomföra rekordbesparingar under 2010. Man måste ta in pengar genom P-avgifter och stressa och ekonomiskt belasta dem som bor i Visby eller måste ta bilen dit för att jobba. Och sammanlagt spara in 86 miljoner kronor på den kommunala verksamheten! Socialförvaltningen måste spara tio miljoner nästa år, med allt vad det innebär för barn, äldre och handikappade.
Hur går detta ihop? Hur står det till med effektiviteten på de kommunala förvaltningarna?
Vad gör man med våra pengar?
I onsdagens GA påstår till exempel moderaten Gustaf Hoffstedt, socialnämndens ordförande, att äldreomsorgen på ön kostar betydligt mindre än riksgenomsnittet. Sanningen är snarare att Gotlands kostnader per invånare ligger betydligt över genomsnittet för jämförbara kommuner.
Samma förhållande gäller skolverksamhet, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Kostnaderna på Gotland ligger över riksgenomsnittet och i vissa fall mycket högre än jämförbara kommuner.
Kostnaderna för infrastruktur, vari ingår bland annat kostnader för gator, vägar, parker med mera är avsevärt högre än landet i snitt.
Ser man till kostnaderna för kommunanställd personal, räknat per invånare, är kostnaderna på Gotland nästan 50 procent högre än riksgenomsnittet. Är det överbemannat eller bedriver kommunen AMS-verksamhet med hjälp av den höga kommunalskatten och skatteutjämning från andra kommuner?
Kostnaderna för den politiska verksamheten i nämnderna på Gotland ligger mer än 25 procent över kostnaderna i kommuner av samma storlek. Stora utgifter för politiken hjälper tydligen inte för att skapa en kostnadseffektiv kommunal verksamhet.
Tekniska förvaltningen tecknar längre avtal med entreprenörer än i övriga landet och ser hjälplöst på då kostnaderna ökar istället för att minska, vilket vore det naturliga.
Bertil Klintbom säger i lördagens GA att man under en avtalsperiod gör sig av med egna maskiner och utrustning så att man vid en omförhandling måste finna sig i det ökade pris entreprenörerna begär. Är det vettigt att han på detta sätt spelar bort förhandlingsargumenten?
Dessutom är avtalen man tecknar på Gotland sju till femton år långa! Jämför med andra svenska kommuner!
Handlar inte hela detta rekordsparande, som nu ska drabba alla oss gotlänningar, om ineffektivitet och inkompetens i de kommunala förvaltningarna?