Krönikörer? Det finns många av dem i våra gotländska tidningar. De skriver om dittan och dattan, sin resa eller sin flytt eller sin familj. Kanske intressant om man känner personen i fråga, men gör man inte det är det precis ointressant. Sen får de betalt också?
Många av krönikörerna måste ha fått skrivkramp när de inte kan skriva om viktigare ämnen. Men det kanske blir för politiskt.
Ett hett ämne borde ju vara Gotlandstrafiken till exempel. Med dessa hutlösa priser det kosta en barnfamilj från fastlandet att resa hit. En vän till mig tvingas betala 7 000 kronor, enkel väg. I september sitter sen våra gotländska politiker och konstaterar att turismen sjunkit kraftigt denna säsong. Tro fasen det. Är ju billigare att ta flyget utomlands och checka in en vecka på något fint hotell. Det är väl på tiden att ni politiker slår näven i bordet och agerar.
Vi har valt er för att ni ska jobba för Gotlands framtid, just nu stänger ni ön.
Vision 2025? Sug på den karamellen? 65 000 invånare, hög sysselsättningsnivå, besöksnäring, färje- och flygförbindelser själva livsnerven för Gotland.
Ja, dessa ord finns med i den visionen. Tråkigt nog kommer den inte att kunna uppfyllas förrän våra politiker vågar göra något helt radikalt och oväntat för Gotland!
Ni måste sluta upp att gå i samma gamla fotspår som ni gjort i år efter år. Det har bara blivit underskott i våra budgetar gång på gång, oavsett vilket politiskt parti som styrt.
Själv har jag lagt ett medborgarförslag om att göra Gotland till en tullfri zon. Det skulle innebära flera nyetableringar av företag på Gotland, fler invånare, fler besökare, mer konsumtion. Och vips så börjar vi närma oss vision 2025.
Men det blir väl som vanligt att våra politiker inte vågar jobba för något så radikalt. Vill man inte, så vill man inte.
Inflation? Ja det kommer det att bli en vacker dag. En liten börskrasch och det är klart.
Med den löneutveckling, fallskärmar och andra förmåner kommer pengarna att tappa sitt värde. Det var en vän till mig som beklagade sig att hon fått betala 27 kronor för en kopp kaffe i Stockholm. Inte så konstigt konstaterade jag. Den anställde vill ha 25 000 i månaden, lokalhyrorna är svindyra, elen hutlöst dyr, samt övriga kostnader för den anställde.
Alla vill naturligtvis tjäna så mycket som möjligt, men var går gränsen?
Snart får vi väl betala 25 kronor för en liter mjölk? Oj, vad dyrt tycker alla som själva sett till att vi hamnade i den situationen.
Fler ämnen att skriva om?
Är det inte dags att sänka bensinskatten ?
Hur kan Sveriges läkarkår tillåta att Försäkringskassan idiotförklarar dem?
Jobbskatteavdrag - ett slöseri med skattepengar, som drabbar arbetslösa, sjuka och pensionärer.