Harlevi ifrågasätter engagemang i kyrkan
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Personligen hyser jag stor beundran för alla de människor som träget jobbar på ute i församlingarna, år ut och år in. Många av dem har förutom sitt kyrkliga engagemang även en politisk grundsyn, väldigt ofta en centerpartistisk sådan.
Det är ute i församlingen och hos medlemmarna grunden för det kyrkliga arbetet ligger, även när det gäller de högre beslutsnivåerna i kyrkan. Själv kom jag in i församlingens arbete utan något partis medverkan här hemma för många år sedan, men har hela tiden varit medlem i Centerkvinnorna, vilket inte har stört eller kommer att störa arbetet för kyrkan. Däremot var det naturligt för mig att senare söka mig till en nomineringsgrupp som jag säkert vet har en värdegrund där man ser varje människas lika värde.
Eftersom mitt budskap i den tidigare insändaren tydligen har missuppfattats, så tar jag det igen. Vår nomineringsgrupps program för Svenska kyrkan har sammanställts av kyrkligt aktiva alltså inte dikterats av partiet. Partipolitiskt arbete i dess mening arbetar vi inte med inom kyrkan.
För att tydliggöra vill jag lämna ett exempel på hur partipolitik anknyter till kyrkans arbete: I regeringens budgetproposition kommer, om riksdagen så beslutar, den kyrkoantikvariska ersättningen att förbli oförändrad vilket innebär att kyrkan får 460 miljoner i statlig ersättning.
Efter den partipolitiska behandlingen fördelar Kyrkostyrelsen pengarna och sedan kommer Stift och Länsstyrelse in i bilden.