Gotlands kommun klarar inte av att sköta skolan
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade nyligen en rapport om grundskolorna i landets 290 kommuner.
Rapporten visar på mycket stora skillnader i både resurser och resultat. För Gotlands räkning måste rapporten uppfattas som dyster läsning. Siffrorna visar att kommunen hamnar i bottenskiktet när det exempelvis gäller andelen elever som når målen i grundskolan och behörigheten att söka vidare till gymnasieskolan.
Endast 72,4 procent av alla grundskoleelever på Gotland når grundskolans mål. En stor del av de övriga, alltså de 27,6 procent som inte lyckas, måste antingen komplettera eller börja på gymnasieskolans individuella program.
Om man tittar på meritvärdet i årskurs 9, alltså den sammanlagda betygspoängen vid ansökning till gymnasieskolan, placerar sig Gotland på plats 208 bland landets 290 kommuner.
Lärarnas Riksförbund kan inte acceptera att skillnaderna i resultat mellan skolor och mellan kommuner är så stora som de är idag. Dessa skillnader kombineras dessutom med att Sverige som nation tappat rejält i kunskapsresultat i flera viktiga ämnen, enligt internationella undersökningar. Värst är situationen i matematik och i de naturvetenskapliga ämnena.
Vi kan se ett tydligt samband mellan sjunkande resultat och en decentralisering av ansvaret för skolan.
De stora utbildningspolitiska reformerna i början av 1990-talet, kommunaliseringen av skolan och friskolereformen, har inte utvärderats. Staten har retirerat till en slapp målformuleringspost, medan kommunerna, alla på sitt eget sätt, fått styra och ställa över skolverksamheten efter bästa förmåga. Föga förvånande har detta sedan länge inte fungerat. Skolan har av kommunerna uppfattats som en betungande utgiftspost, där beslut fattas av lokalpolitiker som inte alltid är insatta i skolans behov.
Det ska givetvis framhållas att vissa kommuner klarat skoluppdraget bra - men det räcker inte! Alla elever i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. För de elever som inte når målen är det till ingen tröst att det också bland kommunerna finns goda exempel.
Jag kräver därför att staten till att börja med tar sitt ansvar för det som skett och att regeringen därmed tillsätter en utredning för att noga analysera konsekvenserna av kommunaliseringen och friskolereformen.
Lärarnas Riksförbund anser att det krävs omfattande lösningar för att utbildningen i svensk skola åter igen ska bli likvärdig och av hög kvalitet. Det kräver att staten tar över huvudmannaskapet från dagens kommunala skolor, samt att ett förslag utarbetas på ett statligt finansieringssystem för de fristående skolorna.
Kommunaliseringen av skolan var ett stort misstag. Det är därför hög tid att politikerna i Almedalen tar riksdagsbeslutet om nationell likvärdighet i den svenska skolan på allvar och inleder reformeringsarbetet med en seriös konsekvensutredning över vad som egentligen skett sedan 1991.