Gotland - skoltät kommun

Foto: Bengan Zettergren

Gotland2009-06-24 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I onsdagens GT (17 juni) kan jag läsa om tankarna på att bygga upp Garda skola efter branden, med en sprillans ny förskola genom orden "när vi nu ändå bygger nytt kan vi passa på att utöka med de lokalerna" som barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion uttrycker sig. Dessa ord avspeglar avsaknad av vördnad inför de skattemedel hon är förtroendefullt tillsatt att förvalta.
Ett par kilometer från den planerade förskolan i Garda ligger exempelvis den fristående förskola som finns i gamla Lau skola, mina föräldrars hemtrakter. När skolan som tidigare bedrivit verksamhet i När skola har idag ingen lokal och ber om att få bedriva förskoleklass och grundskola fast denna gång utan tillgång till lokal. Även När är grannsocknes med Garda och Lau.
Det råder starka fördelar med att bygga upp skolorna i större kluster än att ha många små sårbara förskolenheter och skolenheter utsprida på en större geografisk yta. Mina skäl till mina åsikter är av ekonomiska, pedagogiska, lednings- och administrativa aspekter.
Små enheter kostar mer än större enheter per barn och den pedagogiska verksamheten kan förbättras om enheterna ökar sitt samarbete och erfarenhetsutbytande lärande mellan och inom enheterna.
Jag kunde också läsa om en pojke vars föräldrar vägrat sända sin pojke till skolan och om tre barnskötare som nu är uppsagda från sin förskola.
Att föräldrar inte vill skicka sina barn till skolan beror på något, antagligen tungt vägande skäl, som inte framgick av artikeln. Som trebarnsförälder har jag vid några tillfällen tvingats ta del av inkompetent så kallad pedagogisk personal vars veckobrev knappt varit läsbara på grund av dyslexi skrivna av lärare som undervisat i läs- och skrivinlärning för de yngsta eleverna i skolan samt skolledare som inte vare sig kan läsa, förstå eller verkställa skollagen eller läroplanen.
Föräldrabalken står i vissa avseende i konflikt med skolplikten, vars härstamning kvarstår från fattig-Sverige genom Folkskolestadgan från 1842.
Jag vurmar för att alla barn i Sverige skall får en högkvalitativ utbildning likvärdig mellan Sveriges alla 291 kommuner men jag känner också sympati för att föräldrar, i vissa lägen inte känner förtroende för den skola som finns. Den alltför stora spridningen av tilldelning av ekonomiska resurser till förskola och skola, tillgången på både bildade och utbildade förtroendevalda samt skiftande kompetens bland kommunernas verkställande tjänstemän på alla nivåer gör att jag vet att likvärdigheten bland svenska skolor endast finns nertecknad på papper.
Som gammal barnskötare och numera doktorand anser jag det vara fullständigt självklart att förskolan liksom skolan i huvudsak skall bemannas med högskoleutbildad pedagogisk personal. Till de barnskötare som känner sig åsidosatta kan jag rekommendera den förskollärarutbildning för erfarna barnskötare som ges på Stockholms Universitet. Kursen ges till viss del på distans och om kommunen lägger pengar på dessa utbildningspaket för er istället för att bygga upp nya skolor med ett par kilometerns mellanrum så vet jag att det är en mycket god investering för barnen på Gotland. Er kompetens skulle bli tung och eftertraktad efter genomförd universitetsutbildning.
Återigen manar jag till förnuft hos de Gotlands förtroendevalda och jag ber er om en politiskt bred majoritet för att värna om de humankapitalistiska investeringarna framför att värna om ert allför styrande materialistkapitalistiska tänkande.
fil mag. i pedagogik inr
skolledare, universitetspedagog och doktorand vid Åbo Akademis nya Forskarskola med inriktning Pedagogiskt ledarskap i ett mångkulturellt samhälle
Läs mer om