Gotland behöver tillväxt
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tillväxt betyder olika saker för oss. För att kunna diskutera denna fråga med gemensamma ingångsvärden så är bruttoregionalproduktens (BRP) utveckling det mest tillämpliga. BRP kan uttryckas som summan av de varor och tjänster som produceras i en region.
Gotland har landets lägsta BRP per invånare. Här producerades varor och tjänster för 14,5 miljard kronor (2006), vilket motsvarade 252 000 kronor per gotlänning. Det är lägst i landet! Vi har från en 13:e plats 1996 sjunkit till 21:a och sista plats 2006. Detta trots att Gotlands BRP under samma period ökat från 188 000 kr till 252 000 per invånare (34 procent). Det räcker alltså inte med en liten tillväxt för att hålla jämna steg med vår omvärld. Vi behöver en ökad tillväxt! En utebliven tillväxt betyder i praktiken en kraftfull tillbakagång!
För att öka tillväxten behöver vi öka produktionen av varor och tjänster. För att detta ska ske måste vi skapa de bästa möjliga förutsättningarna för privata företag att utvecklas. Det är det som brukar benämnas "ett gott företagsklimat"! Detta kan lättast sammanfattas med att det ska vara enkelt att driva företag. Ytterst handlar det om att våra statliga och kommunala tjänstemän behöver bli mer serviceinriktade.
Vissa sektorer inom det privata näringslivet har en bra utveckling, medan andra fått det allt kärvare. Den gotländska industrisektorn har det tungt. Man upplever att man ibland utsätts för exceptionella krav från naturvårdande myndigheter och organisationer. Man känner ett svagt stöd från de lokala myndigheterna och man upplever att andra näringsgrenar gynnas och prioriteras av de politiska företrädarna. Detta trots att industrin på Gotland fortfarande sysselsätter tusentals människor.
Vi måste hitta en balans mellan natur- och kulturvårdande intressen och företagens intressen. Dagens situation med en länsstyrelse som har bevarandefrågorna som huvuduppgift och ett mycket litet ansvar för utvecklingsfrågorna är en omöjlig ordning. Detta leder ofrånkomligt till att bevarandeintressena får oproportionerligt stor betydelse och påverkan i beslutsprocesserna och att andra samhällsintressen får stå tillbaks.
Andra viktiga faktorer är:
Att vi får en utbildningsapparat som verkar i samklang med det gotländska näringslivet.
Att vi minskar den offentliga sektorn, exempelvis genom fortsatt privatisering av kommunala verksamheter.
Att vi fortsätter arbetet med att göra Gotland mer attraktivt som etableringsort. Till exempel genom fortsatta skattesänkningar
Att vi har en generös inställning från myndigheter och privatpersoner till människor och företag som vill etablera sig här.
Detta är självklarheter för många, men uppenbarligen inte för alla.